Bas

You light up another cigarette

And I pour the wine

Its four o'clock in the morning

And its starting to get light

Now Im right where I want to be

Losing track of time

But I wish that it was still last night

You look like youre in another world

But I can read your mind

How can you be so far away

Lying by my side

Beverley Craven - Promise me

Idag är det tungt att vakna. Det känns som om jag bär ett moln över mitt huvud, oron i kroppen är som ett vibrerande djur i centrum av min bröstkorg. Jag drömmer att alla de jag älskar bedrar mig, mitt framför näsan på mig och de säger alla att de gör det för att de har rätt till det, de ger igen. De tar ut sin rätt på mig för att jag varit så kall och kylig. Där är mitt största problem med kärlek. Jag vet aldrig hur nära som är tillräckligt. Jag vet aldrig hur nära jag får vara. Innan man stöter bort mig.

Jag tumlar runt i drömmen medan telefonen ringer. Jag minns att jag skriker i drömmen, skriker på alla som är involverade i mitt känsloliv att de är hänsynslösa jävlar, att de trampar på min själ och mitt hjärta men ingen svarar. De passerar mig bara som på ett jävla rullband och jag gråter och skriker och kastar saker, når hysteri och närmast plockar ut hjärtat i kroppen framför dem. Ingen reagerar. Jag anklagar mig själv om och om igen i drömmen, förbannar min egen envishet, min stolthet, min bergfasta grund, min separationsångest. Jag vet inte vem jag är i relation till de här människorna längre. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig. Jag känner på min mage när jag vaknar, den gör ont. Alex har lagt sig i en krumbukt ställning, förmodligen för att jag är stressad. Jag kliver upp och dricker vatten och juice och vyssjar och vaggar och pratar med magen. Jag somnar om. I drömmen spelas den, den där förbaskade låten, och jag är tillbaka i min sjuttonåriga kropp. Så här håller det på och när jag kommer ur drömmen är jag helt utmattad. Irrar runt i lägenheten och ser mig omkring på städade vrår. Katten stryker runt mina fötter, jamar och kallar på uppmärksamhet men jag gitter inte. Jag tar min medicin, två fluoxetin, en tegretol, två järntabletter, en folsyra, en MittValKvinna. Pustar ut på balkongen. H ringer, han kommer upp med en spjälsäng. Han meddelar att socialtjänsten gör hembesök på Måndag. Jag känner det krypa i magen igen. Ska främlingar komma och inspektera mitt hem? Döma mig, peka åt mig, förklara för mig hur fel jag gör. Fuck them! Jag har utmärkt smak. Mitt hem är en ljus, renstädad fristad, ingen kan klaga på det. Jag vet inte många socialtanter som har det så här fint hemma. Jag sätter igång datorn och spelar musik på max. Mitt enda sätt att koppla av - fyll kroppen med bas och huvudet med skira slingor. Töm systemet på tankar och ersätt med strålande vibrationer. Känna basen i varje muskelfäste, letande sig in i hjärtats centrum där det är så tomt och ensamt. Skölj bort sorgen. Skölj bort oron. Med bas.

Paul Van Dyk - Words (Oakenfold Remix)