Vlog November!

Äntligen. Här är den! Vloggen för November! Som ni väntat! (eller inte..)

Ett inlägg om färg

Idag blir det ett inlägg om stil! Jag är ett design,clean and kitsch-freak och jag är mycket mer into inredning och stil än vad som kanske märks i bloggen. Man kan ju inte skriva om allt! Men eftersom jag har en sån strålande, glad dag - tack vare uppsluppenhet och en orm i min mage, så kommer här ett litet inlägg om FÄRG, vilket jag älskar. Jag sätter färg på min tillvaro genom grundfärgerna rosa, turkost, café latte och kornblått, med vissa inslag av grönt. Turkos är egentligen min absoluta favoritfärg men jag har haft en rosa period ett bra tag nu, ni vet, barnvagnen är ju rosa camouflage (till alla kärringars förtret som tror att min son kommer att bli gay för att jag har rosa saker till honom, haha! Jag säger bara - blir han gay så blir jag fan happy as ever. Men alla logiska människor vet ju att färg inte har med sexuell och känslomässig läggning att göra).

Här leker jag med koppartoner och guldtoner för att lyfta ögat. Kopparn ger värme och harmoniserar med mina bruna ögon. Kul med färg! Jag använder vanliga bas-skuggor från H&M och Face stockholm. Gällande skuggor kan man köpa ganska billiga, det är underlaget som gör hela tricket. Det enda jag aldrig fuskar med är foundation, puder och mascara. Det får bli dyrt medan pennor, skuggor och applikatorer kan köpas i större, billigare mängder.

Jag känner mig så full i fan idag! Lite grön glitterskugga och massor av mascara på en foundation och lätt pudrad bas från Clinique, mitt favvomärke när det gäller hud. Mascaran kommer från Lancôme, i princip det ENDA märket när det handlar om mascaror. Glöm Loréals telescopic och alla de där jävla tramsmärkena. Och om du är en av dem som tror att det är same shit, different name med mascaror, tänk om. Det finns INGA ursäkter att använda IsaDora. Jag har lite kortare fransar som är svåra att få styr på och med de andra måste man böja, måla, böja och måla hur mycket som helst och sen klumpar det sig. Fett NO-NO! Jag använder både Définicils och Éternicils att avbyta med till vardags men nyaste inköpen är L'Extreme och Amplícils. Här har jag använt L'Extreme - den är tungt vattenfast och sitter som BERGET. Jag säger det, köper ni Lancôme en gång så går ni aldrig tillbaka till patetiska IsaDora. Jag pratar sällan om smink och kläder, det är inte min grej att ha en modeblogg, men det är ett stort intresse och jag har en väldigt stor sminklåda med allt man kan tänka sig. Nagellack är också spännande

Jag älskar kitschiga, färgglada detaljer i min annars cleana inredning. Saker som bryter av till ljust och mörkt trä och som är som godis för ögonen. Det här är årets julstjärna, i papp, jag blev kär i den direkt i en "in och finn"-butik här i Jakan. Den är perfekt och jag blir varm inuti varje gång jag går in i köket. Jag har tittat på många julstjärnor (stjärnan är min favoritformation och jag dras till allt som har med stjärnor att göra). Jag blev mållös över den här stjärnan. Av alla jag tittat på så smäller den högst! Underbara färgklick!

På samma butik fann jag den ULTIMATA kitsch-julstaken. ROSA! Jag ÄLSKAR sådana här inredningsdetaljer, det är glitter och rosa och techno all over the place och de går fint till mina rosa gardiner. Den har - det syns inte riktigt på bilden, men den har en väldigt frostig glitterkänsla och den lyser väldigt starkt och fint. Jag blir såå varm inuti av såna här saker! Tuggummi!

Alex är JÄTTETRENDIG i den typiska rutiga skjortan som ju är så het just nu. Skjortan är vintage, och så även byxorna. Riktiga kap måste jag säga.

...och så här fint blev det tillsammans med den rosa julbocken som jag fått ärva av min f.d kombo. Hon har i sin tur fått den av en hyresvärdinna ages ago. Helt jävla underbar!

Och här är vardagsrumsfönstren i helbild. Något oskarp, sorry för det men kameran vägrade ge mer skärpa än så på grund av ljuset. Jag valde att fota utan blixt för att man ska se hur det verkligen "ser ut". Blixten blir för skarp. Men ni fattar ju idén iallafall. Stjärnan i mitten där är min standardstjärna och den köpte jag på Indiska förra året. Gardinerna är från IKEA (lattefärgade kapporna) respektive Hemtex (de rosa).

Och till sist, så vill jag visa att vi också sätter färgpiff på Alex! Libero Up N' Go har nu lanserat en serie blöjor där olika designers får mönstra de små tingesterna. Det här är sköööna gröna av KLING by KLING.

(OBS! Klicka på bilderna för att göra dem större, speciellt ljusstake-närbilden, där kommer det rosa glitterfrostiga verkligen fram!)

Livet i bilder - Just nu

Cléo.. snart 15 år gammal är hon, min älskade. Snart blir det katthimlen för min vackra siames. Mer om det i ett annat inlägg.

På kusinträffen fick alex en hel lekstation för sig själv. Lilla Kusinen skrämde han bort!

Jag håller mig inne i stearinljusens sken om kvällarna.

Är inte det här bara ett klassiskt "du borde inte äga en penna"-klotter? (jag var bara tvungen att ta en bild, det är så komiskt)

Alex leker Blair Witch Project

Ute är det..vitt

Let it snow! Let it snow! Let it snow!

Första snön har fallit, vi ska ut i den idag och då blir det bilder. Men strax efter uppstigning (Alex väckte mig 08:55 och då hade jag haft ont i ryggen i en timme säkert, så då steg vi upp. Vi somnade liksom vid 21 bägge två), fick jag besöka toaletten i all hast, för illamåendet bara.. jag vet inte. STEG upp. Hoppas det är temporärt och inte vinterkräksjukan eller nåt sånt, snälla låt det bara vara en krånglig mage. Det räcker med att alex har öroninflammation.

En viss Mr.Mcl skulle ju ha vägarna förbi idag också. Då kan man ju inte ligga och spy! Herregud vad nervöst. Få karlbesök och allt. Nu ska vi till Rosenlunds beroendemottagning och hämta medicin och sen ska vi träffa LottLott och luncha. Hoppas min spy-attack var en one-time-only. Jag mår ju faktiskt rätt bra nu. Förutom reumatismen i vänster fot som alltid återkommer var år med snön. Men den smittar ju inte.

Tillsvidare får ni bilder på en misstänkt brand vid Fridhemsplan. Jag råkade vara inom det avspärrade området och sprang runt med kameran medan rökdykare stormade platsen.

Och just nu, just idag, vill jag för gamla tiders skull, för gamla minnens skull, och för någons skull, en person jag förlorat för länge sen, som jag vet läser det här, bara lyssna på
ATC - Around The World (La la la)

Åh! Jag vill att det ska bli eftermiddag nu!

Currybusken

Hört på bussen, Två äldre män sitter och samtalar bakom mig: ( jag blev bara tvungen.)

"Ja, du vet, vi var ju nere i Indien va.."
"Ja, hur var det där?"
"Ja men du vet. Man vet ju en del om de där länderna nu, man har ju vart där så mycket liksom."
"Jaaa"
"Ja, näe det är väl okej men all fattigdom.."
"Ja usch"
"Ja, och sen envisas de ju med att ha Curry på allting, va. Det är den enda kryddan de har därnere, va"

Jaha du, Mr.Globetrotter, var kommer Curry ifrån då? Currybusken? ;) Man tycker ju att om man "varit så mycket i" Indien så kanske man borde kollat upp all Curry är en kryddblandning, och inte EN krydda. Haha, blåsta jävla gubbar, de tror att de vet allt men de kan inte stanna upp några sekunder och ta reda på vad de snackar om.. tur att gubbväldet är på utdöende. Jag menar, de ska ju snart dö. Då blir det nya gubbar. Låt oss hoppas att de gubbarna är lite mindre.. gubbiga.

Brudar

Ååh vad många gånger jag citerat den här låten, men ni förstår, VNV Nation är mig så varma om hjärtat. De har burit mig genom mycket smärta med sin tidlösa, synthpopunfluerade elektroniska musik. Det finns så mycket sanningar i det som Ronan Harris säger, det finns så mycket som passar in på mig och mitt liv. Och mina tankar, känslor och de odefinierbara känslor som bor i hjärtat kommer till uttryck genom dessa underbara ord:

"And fighting time so hard I pray
that this moment lasts forever.
And will the world stay standing still at least for me.
Through my eyes stare into me.
I bear my heart for all to see.
With my face turned to the sun there ever standing still.

It wasn't you it wasn't me it wasn't anyone.
It was a day so long awaited and a chance to be as me.
I let the wind run through my hands
as I turned to walk away.
In distant days I long to sense it all so clear.

And fighting time so hard I pray
that this moment lasts forever.
And will the world stay standing still at least for me.
Through my eyes stare into me.
I bear my heart for all to see.
With my face turned to the sun there ever standing still.
And fighting time so much I ask.
I will this morning last forever.
Though seasons change and things come to pass
remain inside of me.
And fighting time so hard I pray
that this moment lasts forever.
and will the world stay standing still at least for me?"

Mitt hem är en enda röra för närvarande, enligt egna mått mätt, men jag vill bara sitta här och snora och lyssna på musik i mina lurar. Alex ligger i sovrummet och snusar kudden tillsammans med E, som tog morgonpasset med barnen medan jag sov ut lite innan beroendemottagningen. Jag gick vägen hem med min vattenflaska i högsta hugg och dunjackan tätt åtdragen om kroppen. En dunjacka jag inte kunnat ha för bara någon månad sedan - det är underbart att se hur jag nästan utan ansträngning tappar kilo efter kilo och faller tillbaka i gammal form igen. Förra veckan knäppte jag igen mina gamla jeans, och de sitter som gjutna, utan att åstadkomma en "muffintopp" som det kallas när jeans är för lågt skurna och för små, och åstadkommer en "valk" vid midjan. Happy fucking days, jag känner mig som en riktig jävla BRUD när jag skriver det där. Och det är liksom ett skällsord i min värld.

"Brudar" i min värld, är förvirrade, samhällsskadade våp som inte har några egna intressen (nej, brudar, att hänga på café och träffa vänner räknas inte som ett INTRESSE). Brudar är den sortens individer som jagar bekräftelse för sitt utseende hela dagarna och som inte klarar av att leva utan en snubbe som bekräftar dem. Brudar skaffar barn samtidigt som sina vänner och ser mammagruppen som ett karriärmove. De går sida vid sida med sina barnvagnar och tittar snett och osäkert på folk (läs: Mig). De klarar sig inte utan sin lilla "flock" av kvinnor där det råder strikt hierarki och där det tävlas internt om vem som är den mesta supermamman. Martyrskapet lyser och de är ytliga som fan. Allt handlar om deras hus, deras sambo, semestrar (tillsammans med andra par med barn i samma ålder), och om de har fler barn så är det ett ständigt gnäll på dem hur jobbigt det är med tre stycken under sex år i familjen och om hur tiden inte räcker till och nu är ju lilla Ove snorig och bortskämda valpen Pelle skriker efter godis och slänger sig ned på golvet i varje affär och lille Junior är dryg och nyper andra barn på dagis. Den klassiska bruden är livrädd för mig, därför sätter hon näsan i vädret och backar tre steg om jag skulle råka på henne tillsammans med en vän som känner henne.

Brudar är inte hela kvinnosläktet. Brudar kan till och med ha snopp ibland. Det är för jävligt. Låter jag bitter? Kanske. Jag har en sådan dag idag. Allt kan inte bara vara perfekt hela tiden. Ibland blir jag bitter på folk eftersom deras oförmågor att kommunicera på ett rakt sätt hindrar hela den sociala processen från att fortskrida. Att jag då lackar ur på "vissa sorters människor" och visar prov på Vi och Dom-komplex är i sig en självklarhet. Jag hyser inget hat gentemot mänskligheten, men ibland blir jag rädd. Människor är så märkliga, våra tankesätt tycks skilja sig åt så ofta. Det är inte en strävan efter att vara annorlunda jag sysslar med. Jag ÄR INTE annorlunda. Jag är som människor är mest; Jag har mina ups and downs, jag har mina dagar, jag har mina rädslor och saker jag tycker om, jag har en kärlek till mitt barn och en vilja att göra det allra bästa.
Imorgon är jag inte lika bitter.

Update: Efter ett femtimmars telefonsamtal med Mr.Mcl så är all bitterhet som bortblåst. Tack Mr.Mcl, du är fuckin' fantastic.

Alex första läkarbesök

Jahopp, då var det kört.

Ilfart med ett gråtande barn till barnakuten - bekräftat: Öroninflammation. Mitt lilla gryn har fått en fet penicillinkur och en massa Bricanyl som måste hämtas ut. Stackars, stackars min fina. Han har feber, ont, vill inte äta, jag torkar snor och slem och dreggel mellan hostattackerna och får inte vistas utomhus. Det här gör ju det inte lättare för mig att ta mig till beroendemottagningen på morgnarna då jag måste skaffa barnvakt för att komma iväg.. trixigt. Jag har också drabbats, magsmärtorna tilltar, jag har kräkts, och jag har snuva och feber.

Nu har jag E och hennes dotter här på sleepover och det var typ fem minuter sedan som mitt hjärta äntligen somnade ordentligt. Stackaren har hostattacker som han vaknar i, han kan knappt andas och sen kräks han. Ett mammahjärta går itu av att se ett blekt, medtaget barn som bara vill äta välling. Barnläkaren var fan det mest osociala, tystlåtna och skumma jag mött på. Jag informerade om att det var alex första förkylning.. och jag vet lite om barnsjukdomar och vad jag har att vänta mig.. och det är en öroninflammation liksom. Helvete. Alla vi fyra syskon var ju öronbarn, två av oss har rör i örat.. eller är det tre? Jag minns fan inte. Hur som helst så blir man ju orolig. Ja, läkaren lyssnade på lungor och tittade i örat och sen började han knappa på sin dator och babbla om medicin på apoteket. Undersökningen tog 1 minut och efter 2 minuter ville han att vi skulle gå. Han satt lite hispigt och knappade på tangenterna och tittade över min axel hela tiden, som om det vore någon där.

"Jaha, vadå är det receptfritt?"
"Nej nej. Finns i dator"
"Vadå i dator?"
"Du hämta medicin. Apotek. Två recept."
"Ah, men jag har ingen möjlighet att hämta ut medicin idag, kan jag få med mig?"
Han ger mig en påse.
"Hur gör jag med det här?"
"Står baksida"
"Jaha, vad är det för fel på mitt barn då?"
"Jag tror ooron"
"Jaha.. öronen? vadå är det öroninflammation då?"
Han nickar.
"Men hur länge ska han äta det här då?"
"Sex dagar"
"Vad kommer han få för biverkningar?"
"Står på foorpackning, burk och litet papper. Doo lesa."
"Jag ska läsa på förpackningen? okej..Kommer han att ha ont av det här, är trumhinnan spräckt?"
"Rött i ooron och svullen. Kanske ont. Du ge alvedon, annars inte."
"Ja, jo det kan jag lista ut men kommer han att kunna sova bättre med medicinen?"
"Apotek, dom jobbar, kan foorklara foor dig. Nu vi klara, du apotek imorgon ok?"
"Ja, du får ursäkta att jag ställer så mycket frågor men du tittade liksom bara i öronen och lyssnade på bröstkorgen och började skriva i datorn och ge mig recept. Jag vill gärna veta vad vi har att göra med. Jag är ny på sånt"
"Inte vara orolig. Medicin blir frisk. Nu du kan gå"

Ja, nu är jag ju så mycket lugnare, speciellt som jag vet att medicinen kommer att bli frisk..
Dumbass.

Ont-t-t-t

Alltså, oroa er inte, det blir inte mer emo än så.
Kvällen har förflutit i lugn takt fram tills nu då jag har fått världens jävla magsmärtor, förmodligen övergående. Kanske har det med medicinen att göra, fuck knows. Lillkiddo vill inte käka mat, han spyr bara, så frågan är om det är nån maginfluensa. Skitsamma, jag har varit "ensam fast med sällskap", och vilket sällskap sen!

För övrigt så har vi badat badkar tillsammans och smörjt in oss, dansat till Andreas Tilliander (nej, people, det är inte någon ny schlagertönt, Tilliander gör minimal techno och progressive och han är so hot right now!) och ni vet, allt sånt där domestic som man pysslar med hemma. Inget att rapportera. Eller - egentligen kanske jag har en hel del att rapportera men just den biten är hemlig just nu. Work in progress, på många håll och kanter..

Nu ska jag lägga mig ner och ha ont, fy fan.

VNV says it

Jag håller på att redigera en videoblogg. Tillsvidare vill jag att ni ska veta, att det som vanligt är VNV Nation som kan uttrycka med ord, exakt vad jag känt under den senaste veckan, med sin fantastiska "Holding on":

I thought the future held
a perfect place for us
That together we would learn to be
the best that we could be
In my naivety I ran
I fell and lost my way
Somehow I always end up falling over me

And one day
I woke to find
The future had no place
for me
I was unwanted in a world
that with my hands I helped build
Where once was honesty and pride
I now stand broken and alone
Just a shadow
of what I was meant to be

They say that "Time will heal"
"The truth shall set us free"
Well that depends
on what it is
that you choose to believe
In this prison made of lies
We see what it is we want to see
And find comfort in this
broken hall of dreams

Does anybody feel
the way I do?
Is there anybody out there?
Are you hearing me?

I believe in you
Will you believe in me?
Or am I alone
in this hall of dreams?

I believe in you
You believe in me
But I have no trust
in anything
Somehow I'm always
always falling over me

Truly Svensson

Nu är det så här att idag ska jag och Alex-älsklingen/bubberiet på äventyr! Vi ska på besök hos Alex fastrar och träffa hans kusiner. Det kommer bli fab! Nu gör jag i ordning mig så att jag ser presentabel ut och sedan blir vi hämtade. Och nyss insåg jag att fan, jag måste ju fota mig och Alex till kommande julkort. Sen kommer ännu ett bryderi; jag ska ha tag på adresser till alla, och få iväg dem också. Jag tycker som så här, att om du läser det här och känner dig träffad, och vill ha ett julkort från mig och Bubb, då dinger du iväg ett Email till oss med din adress så att det kan komma fram till dig. Vykort är spännande, jag fick faktiskt ett från en mycket hemlig emailvän för ett tag sedan. Jag vet inte vad han heter i verkliga livet men han lovade att sända ett Vykort från sin semester och så gjorde han också! Jag älskar sånt.

Vad vuxet.. vykort med ungen på. This is truly the Svenssonliv, i tell you.