Klubbrapport från Debaser Medis

Såhär såg det ut igår, innan jag och Vessla (till vänster i bild) begav oss till Debaser Medis. Normalt skulle jag aldrig sätta min fot på Debaser, men just medisversionen erbjuder elektroniskt utbud och det var första gången jag var där sedan Guidelines (klubb, 2004) körde på Mondo, som det hette förr i tiden. Guidelines var en fantastisk jävla klubb, jag fattar inte att de la ner den. Bästa housen i stan i grymma lokaler. Nu såg gamla Mondo så mycket mindre ut. Märkligt hur man minns saker större än vad de är. Efter att jag och vesslan apat oss i cam, snackat om gamla tider (vi räknade oss fram till att vi firar sextonårsjubileum i år, fan vad tiden går..) och efter att hon övertalat sig själv till att hon nog skulle hänga på till stan ändå kom vi iväg något senare än planerat, men dock iväg. Väl framme mötte vi upp Lottlott med sin man och tillhörande göteborgare ur kultureliten och noterade att medelåldern på klubbgästerna låg något yngre än vårt sällskap. Vakten frågade först hur många vi var i sällskapet, vi var sju i kön. Därefter hummade han tankfullt och betraktade oss.
"Hur gamla är ni?"
Spridda skurar av siffror kom på klingande göteborgska och dundrande stockholmska.
"Okej, hur gammal är den yngsta i sällskapet?" därefter tystnad. Jag klev fram en aning.
"Jag fyller 29 i Augusti"
Resten av sällskapet tittade på mig.
"Japp, hon är yngst!"
"Herregud" sa vakten och visade förbi oss. Inte ett ord om leg, naturligtvis.

Väl inne bemöttes jag av en ombyggd bar sedan sist, där man spelade någon form av 80-90-tals One hit Wonders. Sanne Salomonsen's "Dine Oyne" (fast med danskt O) är ju alltid trevlig men kanske inte den klubbhit man väntat sig. På stora golvet, däremot, sysslade de två residerande jocksen med någon form av hackigt, ojämnt, svårdefinierat form av DJ:ande. Jag kunde inte sätta fingret på det med en gång. Inledningsvis möttes vi av DeepHouse och istället för att övergå med jämn bas in i nästa låt scratchade residenten ned ungefär mitt i låtarna och skapade ett hastigt break mellan dem istället för att taktmixa. Antagligen ville han markera bytet av ny låt och visste inte hur man skulle använda crossfade och pitch, vad vet jag. Musiken var verkligen slätstruken och han tillät inte tempot att stiga nämnvärt. Men det är ju lite så på den här typen av ställen, som nischar sig som elektronisk men ändå inte vill dra för mycket technofolk, eftersom det är förknippat med droger och de orkar inte ha krogkommisionen i varje hörn. Det är så jävla synd att renodlad elektronisk musik ska ha så dåligt rykte och vara så relaterat med drogvärlden, trots att det är allmänt känt att droger finns i alla musikkulturer, och på alla klubbar.

Besvikelsen på musiken uppvägdes dock av mitt underbara sällskap. Shots och drinkar liksom appeared i min hand rent magiskt och jag kände mig skitsnygg, salongsberusad och danssugen. Utvalda praliner ur sällskapets fyllediskussioner lyder som följande: Det kulturella kapitalet versus uppfostran av barn och viktigheten i att föra vidare till nästa generation, Generation Y (Liselott presenterade mig som upphovsmakare till detta och därefter blev jag ju tvungen att, något generad, förklara mig). BVC (vi var två i sällskapet med barn, till min nya bekantas stora glädje), jakten på en feministisk, dansant extrapappa till Alex (och partner till mig) och dess framgångar vs ickeframgångar, Hur viktigt det är att äta frukt (jag drack strawberry daquiris) och så det alltid lika populära ämnet "idioter på dansgolvet". Jag lyckades även förskansa mig en dinner-invite på Söndag, man tackar!

Någon timme innan stängning hade jag och Lott skakat loss on the dancefloor med jämna mellanrum och vi fann oss plötsligt i en Snyggt remixad Daft Punk - Technologic. Jag fick ett lyckorus och gled in i en robotinspirerad dans, som naturligtvis vann publik. Unga människor på normisklubbar är inte så vana vid att man tar lite utrymme på dansgolvet och det brukar ju inte vara så mycket folk som verkligen dansar (oftast är det ett vajande från sida till sida liksom, varvat med hopp) på såna här ställen, så det är klart. Folk tittar ju. Mitt i allt dyker en lång, svartklädd kille upp och börjar battla med mig och följa mina rörelser vilket var skitkul, i love it när människor leker på det sättet. Det stod ett gäng unga grabbar och filmade oss med en digicam bakom, gud vet var den där videon hamnar. Anyway, så den här killen kan ju sina moves och flirtar rätt grovt med mig medan vi battlar och jag har typ the time of my life. Plötsligt dyker en fransman upp (hans vän hade tidigare presenterat honom som spanjor och jag hade svarat "Hóla! cómo está?" och han hade då svarat "Uuh.. Wrong language!", jag begriper mig inte på fransoser. Inte deras vänner heller) och stannar mig, som om han också ville dansa, men han står bara blick stilla framför mig och stirrar, varpå han säger "Uuh.. YOU ARE SWEATY!" (No shit, sherlock?) Och jag svarar "Yeah, umm.. I am dancing, it's hot in here, of course i am sweaty, what's your point?" han nickar bara och ler och försöker ta mina händer men jag har just uppfattat hans kommentar som en förolämpning (återigen, jag begriper mig inte på snorkiga fransmän*. Försökte han ragga eller vara otrevlig? Ingen aning.) så jag lessnar och vänder mig efter min robot-battlare, som står precis bredvid. Med sin.. flickvän.

Man tycker ju att folk kan ha lite mer hyfs, battla är en sak, men att flirta på det sättet som han gjorde med en annan tjej framför sin flickvän är verkligen inte hallonsaft. Mig spelar det ingen roll, förutom för hennes skull för jag menar, vad tyckte hon om mig, hon tyckte ju säkert att jag var värsta dryga bimbon som försökte lägga an på hennes karl genom att stajla. Jag flirtar gärna lite utan att det ska behöva vara något mer med det, däremot är det sällan jag gör det. Och speciellt inte på dansgolvet eftersom musiken jag dansar till inte riktigt är "ååh jag ska stå här och skaka rumpan som en strippa och sexa mig så alla killar blir kåta"-musik, vilket är en av anledningarna till att jag gillar elektroniska klubbar eftersom man i regel slipper brudar som står och smeker sig själva på brösten och snubbar som tafsar en på röven så fort man vajar lite till musiken. Klart det finns sånt folk med, men det gäller mest de yngre klubbarna typ Toxic och allt vad de heter där lammköttet hänger.

Fortsättningsvis så dansar jag och Liselott till kvart i tre och går därmed förlorade om det ökända kvart i tre-ragget, men jag var mer intresserad av cigaretter och falafel än att släta över någon svettig tjugotvååring så jag tyckte det kvittade. Vårt tappra sällskap hade övergett oss en efter en. Tack och lov slapp jag nattbussa och åka packad ensam runt halva stan då jag fick en mycket bekväm sängplats i Liselotts och Rävens gästrum på Söder. Vi slängde i oss lite mat och begrundade kvällen, därefter skickade jag fylle-sms till TheDarkHorse och that's the end of it. Förutom att Liselotts man går i sömnen och plötsligt stod i min dörröppning och mumlade "vad är det som låter?". Han vaknade till mitt i, jag fattade direkt att han gick i sömnen så jag sa inget, varpå han sömndrucket återgick till sin fru. Haha, stackars räven, vad chockad han måste blivit.

Vaknade av att liselott lockade med kaffe och TV, och sen visade hon mig några ryggövningar för att lindra mina ryggsmärtor jag har på morgnarna. Det är sjukt vad ont jag har, i ungefär en timme efter att jag vaknat. SMS från Faster C deklarerade att Alex mådde bra och att det hade varit full rulle och jag brast nästan itu av längtan. Hem och handla mat, och tajmade in så vi anlände samtidigt och där var han, the love of my life, i bilbarnstolen.

och det var alltså min kväll, natt och dag och nu är klockan halv sex och jag är dödstrött. Ignorerar för närvarande min enorma disk ute i köket och tvätten som ska tvättas, etcetera i all evighet. Jag är en bra hemmafru. När jag KÄNNER för det. Och då jag är min egen dräng kan jag välja mina arbetstider själv. Och idag är jag inte schemalagd.


*= Nu menade inte jag att ALLA fransmän / Fransoser är snorkiga, utan "snorkiga fransmän" specifikt.

Julfest

Ikväll hade jag julfest här hemma. Det var superlyckat med goda vänner, även om typ hälften inte dök upp, och jag och alex fick väldigt fina julklappar. Doftljus, fina kläder, varav matchande hemtryckta T-shirts till mig och alex med texten BPM på, som ligger mig varmt om hjärtat. Silverschampo, lemurmjukisdjur och en rosa kossa.. dessutom hade alla ansträngt sig och gjort helt fantastisk mat. Tack till alla som kom och förgyllde kvällen för mig och alex. Alex kände sig nog väldigt omtyckt, han satt hos många och fick uppskattning och omtanke, presenter och mat. Dessutom så diskade mina gäster upp ALL disk, städade och fixade lägenheten när de gick så att jag skulle slippa städa.. fy fan vad goa ni är, jag älskar er!

Bilder från festen finns här (även för er som inte har Facebook. Extern länk! Tror jag..)
http://www.facebook.com/album.php?aid=73940&l=d2b3e&id=653223244

Bild: Jag, David och Krister.

Truly Svensson

Nu är det så här att idag ska jag och Alex-älsklingen/bubberiet på äventyr! Vi ska på besök hos Alex fastrar och träffa hans kusiner. Det kommer bli fab! Nu gör jag i ordning mig så att jag ser presentabel ut och sedan blir vi hämtade. Och nyss insåg jag att fan, jag måste ju fota mig och Alex till kommande julkort. Sen kommer ännu ett bryderi; jag ska ha tag på adresser till alla, och få iväg dem också. Jag tycker som så här, att om du läser det här och känner dig träffad, och vill ha ett julkort från mig och Bubb, då dinger du iväg ett Email till oss med din adress så att det kan komma fram till dig. Vykort är spännande, jag fick faktiskt ett från en mycket hemlig emailvän för ett tag sedan. Jag vet inte vad han heter i verkliga livet men han lovade att sända ett Vykort från sin semester och så gjorde han också! Jag älskar sånt.

Vad vuxet.. vykort med ungen på. This is truly the Svenssonliv, i tell you.

Mjukisen

Fy fan vilken riktig praktmjukis jag är. Jag gråter till filmer oavbrutet. Nu senast för en stund sedan då jag såg Wall-E, fy fan vad bra den var. Igår var jag med pappa och sällskap på bio - fick barnledigt i några timmar medan Alexanders lillmoster kämpade för att hålla en mammasjuk Alexander glad. Vi såg iallafall "Låt den rätte komma in". Opåverkad av de fantastiska recensioner som den uppenbarligen skulle vara beströdd med måste jag säga att bortsett från den där riktigt svenska betongrealism-känslan med frånvarande föräldrar som fastnat i TV:n, och ensamma, mobbade barn som ensamma går hem i vintermörkret så tyckte jag om storyn. Men betongrealism, det är fan inte min grej. Jag älskar färg, storslagenhet och kommunikation. Jag blir så deprimerad av att se hur barn går och blir utsatta för än det ena, än det andra av riktiga jävla snorungar till klasskamrater samtidigt som de vuxna inte fattar, att barnen tar efter dem och att de kanske skulle ändra sina egna attityder, och framför allt - PRATA med sina barn.

Jag läste det i en gammal Linda Norrman-Skugge-krönika; hon blev lika förbannad som jag. Hon frågar sig själv - Var är föräldrarna? Varför vet ni inte vad era barn gör? Varför pratar ni inte med era barn? Varför hamnar elvaåringar aspackade i buskarna ute i förorten medan föräldrarna sitter och dricker i sina små jävla hålor? Varför DRICKER ni så mycket i närheten av era barn? Varför måste ni tvunget sitta och bli mer än salongsberusade på kombinerade barn/vuxenfester? Varför kan ni inte bara äta god mat och dricka läsk? Varför är er jävla äckliga skit-sprit med överallt i bilden? Och sen sitter ni och ser ner på mig för att jag tagit droger. Fy fan, halva Sverige är semesteralkisar och helgalkisar och ni sitter där och blir lulliga med era småbarn. Ni är fan PINSAMMA som inte ens kan umgås med folk utan att supa.

Det var inte ens det jag skulle skriva om, men mitt förakt bara steg och jag blir så förbannad när det gäller såna här grejer så jag kan fan kräkas.
Men se både Wall-E och "Låt den rätte komma in". Det är bra grejer. Trots allt.

DJ Loo

Ni vet, jag skulle DJ:a igår?
Och det gjorde jag.
Och jag rockade. Och festen rockade. Så mycket att jag fick ett jobberbjudande om att jocka fast, på samma ställe, på Torsdagar. House-Torsdag skall öppnas, och jag är den som skall se till att baren fylls.
Om vi säger så här; Jag höll golvet fullt från 19 till 02. Jag var helt slut efter det. Och baren drabbades av sådan overflow av törstiga dansgäster. Jag var populär! I mitt esse! och min syster var förstås där, i sin glammigaste outfit lookin good - även om jag tycker att vissa människor är patetiska som helt öppet kommenterar hennes bröst och kropp bara för att hon har små kläder på sig. Fy fan för er som inte har några MANORS. Ni kan faktiskt ruttna i helvetet, om nu det finns. Jag tycker ni är patetiska som inte har bättre för er än att peka ut folk. Ja. jag vet att hon har små kläder på sig. Hon är GOGODANSARE. Ja, hon är snygg och ja hon har snygga rattar. Vad ger det er för jävla direktbiljett till att bete er som idioter? Är inte det här 2008?

Men hur som helst - UNDERBAR kväll med underbara människor. Trots att jag var i princip nykter och alla andra var aspackade. Lite jobbigt är det ju med krogen - fulla, spritstinkande människor ÄR inte charmiga. Men jag fick det bästa av allt. Jag fick the power of the floor och härlig stämning. OCH jobberbjudande.

Things are really lookin' up!

Bild: Jag och syster stjärna - Dj:n och gogodansaren - workin' it! (ja, jag ser lite.. um.. skum ut)

Dj

Ja just det.
Jag kan ju berätta att jag ska jocka på en fest också, på Café Bojan den 25e Oktober. Så erbjudandena, och eventsen, rullar in. Men sorry, det är invites only på festen.

Och så har jag grejat in syrran som gogodansare också, så nu är halva släkten samlad, på väg upp mot toppen av stans klubbelit. Igen!

Ouzoskadad

Åååh vad trevligt jag hade igår. Träffade en massa nya människor och enjoyed myself. Drack ouzo. Ingen bra idé. Jag började svamla om frityrsmet och blev (tydligen) kär i liselotts arbetskamrat. (Minns det dock inte själv..sic!) K tog hand om mig, så jag sov hos honom i Bagis. Idag vaknade jag med en fantastisk baksmälla. Jag och K låg och tog oss för pannorna och gnällde och åmade oss. "uuuh.. uuuh.." Ett uppskrapat knä har jag också. Tur man har så fantastiska vänner så att man blir omhändertagen av världens bästa K när det är hemgångsdags.

Baksmällan vet inga gränser. Ikväll blir det cola zero och wow för hela slanten.
Och som jag saknat mitt barn. Imorse var separationsångesten påtaglig, för både honom och mig. Han hade suttit och ropat efter mamma.. älskade liten! Nu sover han tryggt i sin säng och jag har hållt honom intill mig hårt en lång stund.

Bild: Vilken bra fotograf man är med en massa ouzo i magen.. eller inte.

fest!

Hejdå för ikväll! Nu blir det fest!

Kapten Kirk

Stan Getz - Bahia i mina silverblänkande KOSS-lurar, småsteppande fram på regnstänkta Järnvägsgatan i Sundbyberg. Mina vita Cargobyxor håller på att ramla av höfterna och vatten tycks vilja tränga in genom varje fiber i mina skinande vita Puma Match. I handen en kasse med ett urval franskdesignade preppy-toppar och kjolar i milda kulörer. Vägen är fri, mobilen piper, liksom sjunger och vibrerar, någon vill mig något men jag mister ansvarskänsla för varje ton och fortsätter småspringa mot 0:48-tåget. Svarar, det är Han.

"Jag möter dig vid tåget"
"Underbart"
"Det regnar"
"Det menar du inte?"

Det kallas sommarregn och jag är barnsligt förtjust i konceptet. Jazz, min barndoms omgivningar, den mörka och ångande vattenbestänkta småstaden med sina krogljus och reklamtavlor; de var inte där förr; när jag föddes här var den benämnd som sovstad. Inte längre. Hela konceptet tilltalar mig - den episka filmbilden, panorerande från något halvhundratal meter bort mot den småspringande blondinen med sin designerkasse som rusar mot ett tåg hon inte får missa. Jag är en sucker för filmiska moments, jag önskar ibland att jag hade en inbyggd videokamera i min iris, som kunde fånga allt det där som mitt öga ser och sveper över, liksom connectad till den redigerings-och-minnesbank som är mitt medvetande, där jag fryser somliga bilder, förstärker och zoomar och lägger på ljud, kanske en speakerröst här och där som komplement. Det vore något. Eller så vore det bara ännu en av mina romantiserande tankar som inte skulle underhålla någon annan utom undertecknad. Om det spelar roll? Självklart inte.

För någon vecka sedan lessnade jag på att mina alkoholiserade grannar hade femdagarsfester där de oavbrutet spelar Bon Jovi-hits och Europe's "final countdown" runt tre-fyratiden på morgonen. Jag kanske är en gnetig gnällkärring som tycker att det är aningen besvärande att Bon Jovi står i mitt vardagsrum och upplever sina gamla 80-tals glorydays samtidigt som någon jävel vrålar från balkongen "Johnny...johnny..för faaan Johnny ge mig en bira va!". Kanske är det mitt bristande tålamod med alkoholpåverkade flyttgubbar som insisterar på att flytta samtliga möbler och bona golvet samtidigt som de repeterar hela "Keep the faith"-plattan i någon form av religiös anda på maxvolym för alla oss stackare som lyckats glömma det oh så glada 90-talet och faktiskt gått vidare. Vi som inte längre tycker att Kjell-Olof Feldt är en nyhet, vi som lyckats glömma allt vad Stefan Edberg, grunge och Teenage Mutant Ninja Turtles är och som förkastat ballongbyxorna och de oplockade ögonbrynen, vi som inte längre tycker att 21 Jump Street och Beverly Hills-skådisarna är de hetaste på stjärnhimlen, ja, kort sagt, vi förkastliga kärringar som inte orkar med toksupande jävla blådårar klockan tre på morgonen som envisas med att inte bara spela musik för hela Norrort, de spelar DÅLIG musik för hela Norrort också. - Ja, vi gnetiga kärringar som måste upp sju på morgonen för att gå på ett lamt, förkastligt ultraljud för att undersöka vad för hjärnskador ungen redan kan ha fått med anledning av detta, vi tröttnar och skriver en lapp till fanskapen. Men eftersom jag inte vill vara en kärring så skriver jag en snäll och humoristisk sådan. Som följer:

"Kära, vakna grannar!
Nu är det så här, att vi här nere länge undrat vad det är ni har för er däruppe nätterna i ända. Med dessa suspekta skrapningar, dunsningar, vrålanden och bankanden i kombination med den dunkande musik vi får uppleva har detta satt myror i huvudet hos oss i familjen. Ta det inte fel - vi är också nattugglor; men våra funderingar har nått en viss bristningsgräns under dessa månader som detta pågått. Faktum är, att vi spekulerat så mycket att det uppstått en intern vadslagning här i huset kring vad det är ni kan ha för er hela nätterna som orsakar dessa ljud. Vi har några teorier, med färdiga rutor att kryssa i, för er att läsa. Vi har satsat 150 spänn var på lite teorier, så det vore vänligt av er om ni kunde kryssa i rutorna framför våra förslagsalternativ så att någon av oss kan håva in cashen. Förslagen är som följer:

1) Ni har nattliga brytrejv på tre eller fyra deltagare, och ägnar småtimmarna åt att skapa minimalistisk tech- house med era fötter i brist på bra vinyl.

2) Ni har byggt om ert vardagsrum till en live-size levande monopolplan och använder er själva som mänskliga spelpjäser.

3) Ni har lagt vantarna på samtliga workoutvideos med Jane Fonda och tränar hårt och intensivt inför beach - 08.

4) Ni har hängt upp hela ert möblemang i fiskelinor i taket, och någon gång då och då trampar någon stackare fel på en karbinhake varpå hela skiten dimper ner, och ni måste börja om igen.

5) Ni har tvingats bli medicinska försökskaniner för amfetaminpreparat till förmån för ADHD-barn, vilket orsakar vansinniga spasm-utbrott, eventuellt i kombination med lätta Tourettes-skador, vilket gör sitt till för ett kollektivt vansinne ni inte kan hållas ansvariga för.

Ni får hemskt gärna kryssa i så fort som möjligt så att någon av oss kan få håva in våra stålars, det börjar bli tajt med ekonomin här nere.
Vänligen,
Era glada grannar."

Och dom tråkiga jävlarna svarar några dagar senare, då vi redan tvingats ringa störningsjouren för att få sova, med en astråkig jävla lapp där de redogör för att de inte känner till några duns eller ljud som de kan hållas ansvariga för, och att de inte har en susning om vad vi snackar om. Tråkiga jävla grannhelveten! Man tycker ju att man kan ta och uppskatta en såpass rolig och underhållande lapp som ändå osar lite mer humor än nerklankande kärringord, men nejdå! Vilket bekräftar min redan existerande teori att alkohol fan inte gör folk roligare alls, sprit är för tråkmånsar utan humor. Inte nog med att de dryga jävlarna är fast i 90-talsrock och förkastligt fyllespråk, de är alltså tråkiga också, vilket är än värre. Var fan har humorn tagit vägen nu för tiden? Spolades den bort i något syndafall 1989, eller är den helt enkelt bannlyst på min sida av stan?

H fyllde år i Måndags, och vi var representativa och tjusiga på släktkalas hemma hos H's mor. Smörgåstårta och grannar och kaffe och diskussioner Italian Style. Därefter efterkalas med V och D. Jag och V var nyktra och mysiga och spelade XBOX, V har blivit en jävel på battlemode "steal the bacon" i Crash Nitro Kart, så vi satt här och tjöt och skrek medan H och D avhandlade livets viktigheter och avverkade ölburkar i soffan intill. Senare gick jag och V och lade oss, som de goda, nyktra gravida vi är - eller, jag är den gravida men det gör mina väninnor till automatiskt medgravida i sammanhanget. Mycket fiffigt, de kan nu legitimt äta precis vad fan de vill och skylla på att de måste vara solidariska matvrak med sin gravida väninna.
Intressant.
Som ni ser, så är det full gas här borta. Nu blir det sömn, stor dag imorgon - det beryktade ULTRALJUDET skall äga rum. (Här ville jag gärna implementera en ljudeffekt a' la' Twilight Zone, men hittade ingen MIDI-version..).

Tack och förlåt!
Bild: Från 2003 - här snuskar jag mig med Kapten Kirk som om jag aldrig gjort annat.

Arvika - here i come!

Okej, så jag tänkte åka och vältra mig i Arvikafestivalens djup i år igen.
Med en lineup som VNV Nation, Apoptygma Berzerk och Infected Mushroom så bara måste man åka, och det finns klart fler bandnamn att rota bland gällande vilka jag verkligen skulle vilja intervjua; även om jag är rätt övertygad om att jag kommer att stå som en babblande fåne med stamningsproblem deluxe om jag skulle stöta på Mr. Ronan Harris eller Mr. Mark Jackson backstage. Även fast jag är dödstrött mest hela tiden och tekniskt sett inte orkar slussas i bussar till härsan och tvärsan, så vill jag åka. Jag MÅSTE åka, så jag är på G med presspass och roadtrip-planer. Allt jag behöver nu, är en fet jävla VAN, några hundra liter juice och ett par feta D&G-glajjor, sen är jag off! Eller, pja, jag tänkte förstås åka den 11:e Juli, dagen innan det börjar, och inte NU, men ni förstår väl själva prylen.

Så nu när det är all set, så är alltså den stora frågan; Vilka ska dit?
Arvikafestivalen's lineup hittar ni Här.

SLITZ-bruden - el pragnento verzioná

E-type på stereon, alkoholfri öl i kylen, (och så alkoholinnehållen öl till karln min då) fantastisk pasta till lunch och spektakulära majskolvar till middagen med V & D som jag och H har ikväll. På lineupen i middagsväg syns bland annat en fantastisk sallad på Haricot verts och rödlök med balsamvinaigrette, färska örter och rucola, en eller annan hemgjord potatissallad, all included, och skaldjur från Smögen, man skall akta sig för Östersjön, för fisken och krabborna där får i sig för mycket tungmetaller och kvicksilver och man vill inte föda fram en unge som ser ut som Robocop eller Freddie Mercury så heavy metal fish är helt uteslutet. (Det får mig helt osökt att tänka på den där fantastiska skämtteckningen med en hårdrockare på Café som jag snott och bland annat använt i den här bloggen; "Cocosboll och kaffe är förvisso gott..men är det METAL?")

Så, förutom det faktum att mina tuttar upptar snart 2/3 av min kropp (jag skulle gärna visa er, men min kamera saknar vidvinkellins) och jag är HÖGST ovan vid att ha såna här balubas nedanför hakan, så är allt peachy and fine and well.

Jag tänkte skriva en massa yadayada här, men jag har en städande karl som tycker att jag borde sätta fart med middagen, så jag skiter i det här nu. Jag har ändå inget nytt att förtälja förutom det här med tuttarna, jag vet att jag tjötar om det men det förstår ni väl själva, det övergår mitt förstånd alltihopa. Jag är en jävla SLITZ-brud från huvudsvålen ned till naveln, sen tar det slut på SLITZ-liknelserna då jag har en liten mage som putar och har sig. Det hade varit charmigt, om det bara inte var så att det inte ÄR mitt ideal då.

Men skitsamma, nu är det bäst jag öser på innan jag får evil eyes från någon i hushållet angående mitt engagemang.

Bild; Me and Mr.H @ home, några timmar sedan. Bilden har genomgått färgfiltrering, så låt er inte luras angående mitt något orange hår.

Callin' Dr.Feelgood

Fredagen bjöd på mycket; Sushi med MA & H på Arigato (mkt gott), därefter liveband som ljöd över hela Klaraberg. Jag och H betraktade debutbandet "Ruh" från bron och därefter gled vi runt staden som kungar. Åkte till helikopterplattan och satt och såg ut över vattnet och dess båtar, skotrar och allt vad det var. Mötte upp V och D och satt och betraktade fyllon i Vitabergsparken (det tog ungefär två timmar för mig & H att nå vitan, och det berodde INTE på kasst lokalsinne) väl i Vitan anlände slutligen Sessan, efter att hon ringt från Folkungagatan och sagt saker i stil med "Men VILKET HÅLL ska jag åt?" och jag svarade "Var är du då?" och hon svarade "Jag vet inte!".

I Vitan satt vi alltså; Gänget utan mål eller mening, och betraktade när de fulla 45-åriga gubbarna bjöd 14-åringar på sprit. Illamåendet blev genast dominant i tillvaron. Jag avskyr sprit. Jag avskyr hur folk blir på det och jag själv är inte bättre, därför dricker jag inte ute. Jag dricker måhända några glas vin hemma, något glas Likör 43 med mjölk eller om jag måste, även några öl. Men att sitta på krogen och hinka sprit som en annan idiot är inte min bag. Hur folk uppför sig. Hur JAG uppför mig ska vi inte ens begin to speak of. Jag blir aggressiv och våldsam och ger mig på allt som rör sig om någon är på mina vänner. Det är inget att vara stolt över. Alkohol, denna lagliga, beskattade drog, den enda drog bortsett från THC som jag aldrig kunnat kontrollera. Jag blir ett jävla monster. Fy fan, att DEN är laglig. Alkohol dödar fler människor varje år än vad somliga droger dödar folk per tio år.

Hur som helst, kvällen slutade efter mycket röjande, hemma hos D där vi alla höll aristokratiska dialoger kring det ena och det andra. Därefter däckade jag och H i många timmar medan min telefon ringde och pep. Vi vaknade yra som höns sent på kvällen dagen därpå och undrade vadfanharhäntegentligen. Illamående och yra tog vi oss till Älvsjö där vi påbörjade timresan hem. Väl hemma lagade vi mat och gick sedan och lade oss. Vaknade pigg som en lärka (nåja) och illamående as fuck och började läsa DN's kontaktannonser.

Jag ÄLSKAR kontaktannonser. Akademiker som gillar skärgården, god mat och resor söker människor med "glimten i ögat" och smärta figurer. Afrikansk kvinna söker svensk go' gubbe. En 45-årig man i Norrort vill inte ha ett förhållande men gärna en "kramgo famn" ibland. Svensk äldre man i "toppkondition" söker fillipinska för särboförhållande. Han tillägger "spelar gärna kort eller vad du vill". Oh yes, dessa människor som söker kärleken i Dagstidningar! Jag älskar't.

Idag kanske det blir en härlig dag trots allt. Jag är illamående men vaken. Jag ringer Dr.Feelgood, kanske kan han hjälpa mig.

Cool James & Black teacher lär oss att ringer vi när skyn är blå så ringer vi. Låt oss! Var är karln? Vad tar han? Och framför allt - Bjuder han?

10:17

Jag hittade honom allt!

http://shop.textalk.se/se/article.php?id=1443&art=60344

Där är han, det svinet! Jag VILL HA!!

Bilden tagen från http://members.aol.com/swlsmith/feelgood.htm

I need your sunshine tonight

Ikväll vill jag verkligen inte vara inne i den här förbaskade lägenheten. Jag vill ha ös, panikslaget jävla VANSINNE, jag vill tillbaka on the floor som the fuckin' queen of clubbing i den här jävla stan, för jag orkar inte sitta här och vara deprimerad över morbröder, mammor, folk i allmänhet och fan hans moster som bara motarbetar mig. The weekend has landed, kanske man kan säga.

"I'm trying to be myself

Understand everyone

It's a mission and a half

Looking at everyone

Trying to learn something

But I am getting more confused

It's hard being cool

Our generation

Alienation

Have we a soul?

Techno emergency

Virtual reality

We're running out of new ideas

Who is the Queen?"

Jag blir ditt solsken ikväll.

Hur som helst: Satt igår och läste någon tjejs "viktblogg" . Hon har "en gång för alla" bestämt sig för att gå ner i vikt och det är väl trevligt för henne om hon känner att hon behöver förändring och jag stöttar alla människors personliga beslut kring sin egen vardag. En sak jag bara inte fattar med alla dessa jävla bantarmänniskor, är det faktum att de inte ens engagerar sig på det allra viktigaste planet när det kommer till käket dom stoppar i sig. Tjejen redovisar hur hon äter Billy's pajer, potatiskroketter, dricker lättmjölk och lunchar fläskkotletter och går på halvkvartspromenader med sin mor och hund.

Jag förstår inte människor riktigt. Istället för att ta reda på hur kroppen fungerar och vad näring egentligen innebär, vad kolhydrater, proteiner och fetter egentligen gör och fyller för funktion, (det är faktiskt inte så jävla svårt) och det faktum att din kropp är en förbränningsmaskin med en muskulatur byggd för rörelse, istället för att blint lita på fetthaltsangivelsen på paketet (det må "bara" vara 3,5% fett per 100 G vara, men hon inte så mycket som SNEGLAR på kolhydratinnehåll, detvillsäga SOCKER.) så kan man ju lära sig om vad maten är gjord av, från början, och lära sig att göra det på egen hand, eller undvika det. Om du vill gå ned i vikt eller förändra din kropp så är INTE bantning svaret. Jag är ledsen att säga det här, men du måste lägga om din kost och din rörelse och lära dig om skiten, och hålla dig till dina principer och kunskaper resten av ditt liv. Det FINNS inga genvägar till att bli vare sig det ena eller andra utan att skada eller utsätta kroppen för idiotiska påfrestningar. För att visa vad fan jag snackar om, så att även bimbos förstår, så föreslår jag några "smarta" bantningsexempel om du nu inte vill lära dig om skiten du stoppar i dig:

Salladsdieten - Går ut på att BARA äta råa grönsaker i ett visst antal veckor. Jättefiffigt, om det inte vore för att du inte får i dig några som helst proteiner genom detta. Det finns naturligtvis proteinrika, vegetabiliska alternativ, men de måste dessvärre kokas eller vara på annat sätt tillredda för att kunna intas, såsom bönor, linser etcetera. Protein hjälper dina muskler att byggas upp och fungera. Har du slöa muskler blir du en slö, trött, komapatient, men visst fan blir du smal. Synd bara att du blir slö i pallet också. Kanske inte märks så nämnvärt på somliga däremot, eftersom de redan är slöa nog att pröva skiten. Samma koncept gäller också avarter som Fruktdieten och Banandieten. (?!)

Tjackdieten - En klassiker! Tar du amfetamin blir du inte hungrig. Iallafall inte om du inte har ADHD. Du behöver inte äta på flera veckor, du rasar i vikt tack vare tvåhundraprocentig ämnesomsättning. Nästan idiotsäkert, grejen är bara den att din kropp till slut lägger av, för den fortsätter vara en förbränningsmaskin trots att den inte "minns" det under tjackruset. Ingen näring = Inget disco. Dina muskler gör ont, ditt huvud värker konstant, du drar på dig ett kasst immunförsvar som inte fixar minsta lilla bakterie, och så är du helt urblåst i skallen efter ett tag. Men som sagt; du blir snygg och smal. Synd bara att du inte orkar utanför dörren för att visa upp skiten. Enda vägen ut är hundra varv runt. Nu har man inte funnit något i amfetamin som är fysiskt beroendeframkallande, men rent psykiskt kan du dra på dig ett beroende också, så nu har du tjackproblemet att ta itu med istället för fetman. (Tips från en addict: Det är bra mycket lättare att få tag på ostbågar än tjack. Ostbågar håller alltid samma kvalitet oavsett vilken butik du köper dom i. Ingen snut kan anhålla dig för att du äter ostbågar och ostbågar kanske gör dig lite rund men du slipper böter om nån skulle råka komma på dig med att ha dom i skafferiet)

Viktväktarna - Ah! det eviga points-räknandet. Dom är inte dumma dom där VV! De tar ut dyra avgifter för att lära dig ett POÄNGSYSTEM istället för att du tar tag i saken och på egen hand studerar lite näringslära! Det kan ju aldrig gå fel! Den här sortens företagsidé är ju helt lysande! Du betalar, dom ger dig en tabell med fina rosa små förklaringar och poäng, du håller dig till ett visst antal poäng och går dit en gång i veckan och hurrar för att någon annan idiot som inte heller tyckte det var värt att lära sig något på egen hand har gått ned två hekto. Skitbra verkligen! Rena rama sektbeteendet! För vad betalar du för - EGENTLIGEN?

GI-metoden - Jättebra initiativ att någon tog tag i en DEL av hela näringskonceptet, men känns inte världsbilden lite snäv? Kämpa livet ur sig för att hålla koll på värden av Glykemiskt Index? Vet du själv ens vad det är, EGENTLIGEN? Förutom faktarutan i Amelia? Hur går det med att röra på sig, förresten? Jaha, förlåt, du är förstås upptagen med konverteringstabeller hela kvällarna, ta en promenad är ju helt jävla uteslutet.

här är sanningen, kexet. För att hålla din kropp i form finns det bara EN metod som verkligen fungerar, livet ut. Att hålla koll på din mat genom att veta vad det är i den, och genom att RÖRA PÅ SIG. Jag är hemskt ledsen att jag ska behöva säga det här, men så enkelt är det. Svårt va? Blev det jobbigt nu? Seså, spring till chipspåsen och trösta dig. Fleromättade fetter är ju så bra, Viktväktarna har ju satt fem points per hundra gram så du kan köra på hela dagen om du vill. Grattis!

Gud vad trött jag blir.

Gud i min grogg

Det är inte klokt. Jag måste verkligen skaffa en jävla diktafon eller sån där jävla mini-tape-recorder att bära med mig, kanske lite Gonzostyle fasttejpad runt midjan. Hela dagarna dräller jag omkring och kläcker ur mig mer eller mindre underhållande dravel, så det är inte mer än rätt än att hela världen kan få ta del av skräpet. Inte så att jag erbjuder några djupare insikter med mina sarkastiskt drypande repliker; De har bara ett visst underhållningsvärde. Jämförbart med en gammal VHS-apparat på en loppmarknad i Skärholmen. Det är ungefär den enda vettiga slutsats jag nått på ett par dagar, men tro inte att jag gått miste om konfekten bara för det! Det finns inte många som behärskar The Fine Art OF Svammel som jag gör, och det finns därmed inte heller mycket till mothugg i min omedelbara närhet att vässa klorna mot om man skulle "vaga ur". Därför uppfann Gud internet! Som ordmässig tröst åt alla oss stackare som inte har några (vettiga) vänner att konsultera.

Tidigt i morse fann jag självaste Gud fader i botten på min grogg. Jag försökte nyttja denna religiösa upplevelse genom att annonsera hans närvaro på diverse sajter, och erbjöd även Gudlösa främlingar att besöka densamme för det fashionabla priset av 500 kronor titten. Min affärsidé gick totalt i stöpet. Så vitt jag vet ligger Gud kvar på botten av det alkoholstinna grogg-glaset och simmar i vaniljvodka och kolsyrelös Sprite. Han har inte varit till mycket nytta än så länge men kanske väntar en vändning efter en redig match med diskborsten.

För övrigt är allt, som vanligt, totalt upp och nedvänt. Ingen ordning. Tur man har vanan inne.

Dagen erbjuder städning, tvätt, diverse umgänge med H, och så Internet, så klart. Och Valborg blev lugn och metodisk och jag gick inte utanför dörren. Redlösa tonåringar och brasor gör mig, skumt nog, nervös. I light my own damn fire, här i the comfort of our home.

Dagens blogg boostades rent musikaliskt av gammal goding från Förr: Apoptygma Berzerk- Kathy's Song

Bild: Stellah

"It's almost over now.."

Dagens låt: N.E.R.D - Rock Star (Jason Nevins Remix)

Lysande idé vi hade, jag & H. Efter att jag kommit hem från SUSHIVurmen med MA igår, tänkte jag ta ett "avslappnande glas vin". Detta avslappnande glas vin blev tre, och fem, och sju, och så blev också klockan både tre, fem och sju på morgonen. Halv fem bestämmer vi oss för att "vila en stund". Jag skulle alltså egentligen upp och skreva på Ungdomsmottagningen eller whatever it was, med V, men V hade..hm...jetlag, så ingen skada skedd. Klockan sju ringer H's jobbskjuts. Han tar sig upp, fortfarande packad, till arbetet. Det enda jag hör är en pojkröst som viskar något i stil med "älskling. Du. Nu är det jävligt bråttom", sedan gled jag in i drömmen igen. Vaknade vid tre av att H ringde. "Upp ur sängen med dig min lilla hynda! Nu kommer jag hem med en arbetskamrat och ska dricka kaffe". Haha, the return of the desperate housewife. Då hade jag drömt att jag skulle på en kombinerad studentskiva / kostymfest med samtliga tjejer i TBC. Jag kom på nya ideér till kostymer hela tiden, men när jag åkt fram och tillbaka för att byta om så hade någon av tjejerna redan snott min idé, så jag fick åka tillbaka varenda jävliga gång. Freud? Någon?

Hur som helst; skuttade upp, bakfull men pigg, och diskade och gjorde i ordning lite kaffe till folket. Ringde V. "Fan, jag har supit ner mig borta i Canada, jag tror jag har blivit alkis" förtäljde hon. "Skyll på jetlag" sa jag. "Vila en stund så hittar vi på nåt senare".

Dagens härliga: Minns ni den där gamla bekantingen jag berättade om, som inte hörde av sig på ett år och sedan poppar upp på MSN för att skicka bilder på sin unge? Han skickade ett meddelande idag, när jag och H låg och kollade på Ghost rider. "Jag har tänkt på det där du sade till mig och jag tycker att du kanske borde tänka lite på din attityd och vad du säger till folk, så att du inte själv blir sårad" skrev han, innan han loggade av. Åh, dessa "hit and run"-MSN-folk! Skicka ett meddelande, logga av fort som fan, invänta kalabaliken. I know you all too well.

Hörrudu kexet, let me tell ya something. Jag har inte varit by no means otrevlig mot dig, det är du som skiftat färger i påfågelfjädrarna. Och det där om att bli sårad..lägg av, jag har fan patent på att bli sårad, och i nittio procent av fallen håller jag käften och går vidare utan gräl. Jag säger vad jag tycker, med viss reservation för att inte bli alltför kärringaktig och såra människor medvetet gör jag bara inte, och det var just en av de där frispråkiga sidorna jag äger som gjorde att du blev "polare" med mig från början. Om du sitter och ältar det faktum att jag sagt "nej tack, jag vill inte se bilder på ditt barn, för det är helt enkelt inte min bag" till all fördömelse, sure! Kör hårt. Har du inget bättre för dig på dagarna? Behöver inte ungen bytas på, jollras med, promeneras i parken eller något annat i den stilen? Well, GET ON WITH IT.

H tar en powernap, han har trots allt varit nere i ett skitigt grustag hela dagen, och jag sitter med Miss Kittin, N.E.R.D feat Jason nevins, Apoptygma Berzerk och Nine Inch Nails och jobbar arslet av mig på en text som ska in om..pja, en kvart. Som ni ser så har jag jävlarns bråttom. Som vanligt.

Men det tar sig, sa mordbrännarn. Det är "bara" Tisdag och jag har redan hunnit supa ner mig, skaffat ett officiellt kärringrykte, haft sönder ännu ett par headphones, gått upp två kilo (det är BARA godis och jävla snabba kolhydrater, helvete också!) - H säger att han ska "göda" mig så ingen annan vill ha mig, sen ska han ha mig till julgris i December också. Men jag har ett äss i rockärmen; Ephidrin och kickboxning. HOT DAMN, jag ser verkligen fram emot slutet på veckan om det redan är så här jävla vrickat.

Bara I Loo's liv, people. Bara i Loo's liv.

Bild: Gårdagens kaloribomb hemma hos MA. Är H och MA i maskopi angående den här julgrisgrejen? Inte konstigt man blir paranoid.

Forgiven, not forgotten

Så, eftersom jag i nuläget inte har mycket mer för mig än att blogga, äta överbliven pasta och sukta efter spriten i skåpet, så satt jag och tittade igenom gamla bloggar, ända från begynnelsen av den här bloggen faktiskt. Jag satt och gick igenom hela jävla början, från när Mormor levde tills alldeles nu, och förbluffades över hur mycket saker jag gått igenom sedan dess. Jag läste om perioden när jag och ¤ var bästisar, jag läste om skolan och alla människor jag mött och alla fester jag gått igenom och alla sjuka kommentarer vi kläckt på alla efterfester. Jag läste om actionladdade eftermiddagar på Lundagatan, en ständig längtan till något jag inte finner fäste på, och så förstås den gäckande kärleken som ständigt jagar mig i hasorna. Och samtidigt sitter jag och diskuterar den kommande festivalsommaren med MA, som känner sig sugen på att följa med. Och med tanke på hur billiga SJ-biljetterna är just nu (man kan komma T/R på under 250 kronor med X2000 om man bokar nu) så finns det en viss chans att jag åker ändå. Trots den kassa ekonomin (men när har man INTE kass ekonomi?) och trots att jag egentligen borde spendera sommaren med att jobba, så jag kommer någonvart.

Det suger i festivalmagen vill jag lova. Jag som trodde jag var för gammal för festivaler minns plötsligen sommaren 2003, då jag åkte med mitt tossiga ex och vänner. Faithless spelade, jag minns att det var en överraskande fantastisk spelning, Maxi jazz är lysande på scen. En sådan liten man, sådana stora ord. Kraftwerk spelade också, men då hängde jag på presscampingen och drack gratis kaffe, det var inte så sabla hypat i min värld. Hade redan sett Karl Bartos några år tidigare och det var en besvikelse. Killen som räknas som the father of electronic music, gjorde en mycket hastig spelning på Klubben -2000. i samband med sin singel "15 minutes of fame". Han kom, han spelade sina jävla hits, och stack, efter mindre än en timme. Finns det något jag avskyr mer än hypade rockband från småstäder runt om i Sverige så är det band som inte ger sin publik det dom vill ha. När Mr.Bartos efter sitt knapptimmesset blev inropad, kom han ut och sade på bruten engelska "Sorry people, we have to catch a plane, thanks for comin' - bye". Slurp sade det, så var min respekt för the godfather of elecronic music down the drain.

Jag har sett i stort sett alla mina favoriter live. VNV Nation, Wolfsheim, Covenant, Skinny puppy, Assemblage 23, för att inte tala om alla DJ:s och stora mästare inom den elektroniska scenen som spelat runtom på klubbarna. Men infected mushroom har jag lyckats missa, och de är egentligen ganska ensamma kvar bland "bands to see" så jag antar att det får bli det som avgör det hela. Okej, jag åker väl då. Rackarns skit, kärringen blir tvungen att åka till LerVika. Vad blir det nu? Fjärde gången? Femte? fan, jag har tappat räkningen på alla band jag sett och alla ställen jag besökt.

"And it's been awhile

Since I could hold my head up high

And it's been awhile

Since I first saw you

And it's been awhile

Since I could stand on my own two feet again

And it's been awhile

Since I could call you

And everything I can't remember

As fucked up as it all may seem

The consequences that I've rendered

I've stretched myself beyond my means

And it's been awhile

Since I can say that I wasn't addicted

And it's been awhile

Since I can say I love myself as well

And it's been awhile

Since I've gone and fucked things up just like I always do

And it's been awhile

But all that shit seems to disappear when I'm with you"

Sådana här dagar saknar jag verkligen mina gamla bästisar, för om de vore här nu så skulle vi sitta och planera tillsammans, hur vi skulle åka och vad fan vi skulle ha på oss. Och jag och Dan skulle måla en flagga tillsammans och jag och ¤ skulle sitta och fnittra i ett hörn och jag och Lott skulle planera outfits och jag och bror skulle ha långa ordlekar kring flaggan som jag och Dan målade. Och jag och Dan skulle röka mängder av cigaretter och ¤ skulle kasta ur sig en massa drypande kommentarer. Precis så som det ska vara. Precis så som jag vill ha det.

Sugababes - Push the button (DJ Prom mix) och H sover fortfarande.

So i guess this evenin' is up to me?Varde kväll, och varde vin. Och så vart det kväll, och så vart det vin.

Nu jävlar super jag ner mig.

Ring om ni vill joina.

Bild: Golden oldie - Ouch! Love hurts.

ÖB + Rusta - en white-trash-oddyssé

Det blev så klart både ÖB och Rusta. H sprang lyckligt omkring bland allt godis och botaniserade. H's far, som fick agera chaufför, påpekade "Det ser ut som du kommer direkt från taxfree". Vi inhandlade någon form av trådkorgar, en jävla massa godis, lite parfymer och hudkräm, och så glömde vi köpa en sopkorg. Kom hem och H slängde sig på sängen för att vila (!) medan jag hamnade vid datorn, as usual. Hade en jävla utläggning om konceptet "Databutiker" och folk som kallar Datorn för "Datan". Jaha, ska ni gå och köpa en data? Vad ska ni förvara datan i då? I en dator kanske? Gud vad jag retar mig på stupid white trash som är ute och handlar på ÖB en Lördageftermiddag. Det är bara chipsmagar och billigt smink precis överallt, jag kan inte tänka mig något mer vidrigt.

Så, nu sitter jag med Mr.Ipod och kaneltuggummi och väntar på att H ska vakna till så jag får lite sällskap. Ikväll kanske det till och med blir en vända på klubb, om jag har tur och håller tungan rätt i mun. Ska strax ringa min vansinniga mor och höra med henne hur hennes fantastiska dag har varit, jag hade ju min halva utekväll igår, då jag var med MA på en lokal pub i Sundbyberg. Och herregud, förlåt mig Shiva, jag åt kött. Jag kunde inte hejda mig. Det får jag sota för idag, för jag har sjukt ont i magen. Strax häller jag upp ett glas vin och hoppar i badet. Lite lyx kan man fan få unna sig, nu när jag frotterats med pöbeln på ÖB i två timmar.
Och som vanligt så är det inte kvinnan på bilden som skrivit brevet.

Bild: H @ subway

Senare: Jag funderar på att åka till Arvika i år. Infected Mushroom spelar; Hocico har jag förvisso redan sett, men kan ändå vara en riktig fullträff. På plussidan har vi ju den alldeles förträffligt trevliga stämningen som inträder på campingen, på minussidan det faktum att jag börjar bli för gammal för festivaler. Jag är för mycket av en bekvämlighetsfia. Och ska jag åka ska jag definitivt ha pressbiljett, det grymmaste tältet i mannaminne och så ska jag fan gräva vallgravar runt mig. Men - vi får se. Jag utgår från att det, så att säga "kommer" till mig om jag borde åka eller ej.

H sover och jag är GRYMT uttråkad.
Det borde fan vara förbjudet att sova på Lördagseftermiddagar.

Klubbtips / Uteliv 28 Mars

Veckans Klubbtips / KlubbLiv på den elektroniska fronten STHLM:

Imorgon, Onsdag (Detvillsäga, idag, fast om ett dygn) har jag gästlisteplatser till Skream på Berns. Tjoho! Mer om det hela kan ni själva spana in hos en kollega: http://frashness.blogspot.com/2007/03/skream-berns-283.html

Ur Mailet:

"Dörrarna öppnar 21.00 och stänger 04.00. Skream kommeratt starta sitt set vid midnatt och innan dess kommer det att bjudas på ett live framträdande av Karin ström samt djande av Jejo. Räkna alltså med Dubstep från 00.00 till 04.00.

Lineuppen och info nedan:

L-Wiz (Dub police)

Gena

Trickykid

Systematic

Irk

21-04, 20 år, 60kr Klubb 2.35:1, Berns berzelii park"

På Fredag kommer den legendariska ChicagoHouse-DJ:n , en av acidhousens grundare, – DJ Pierre, till Grodan Cocktail Club. Han kan stoltsera med att ha pumpat ut hits på labels som Azuli, Strictly Rhythm och Rephlex, varav åtminstone Strictly Rhythm borde säga er något.

På den gamla goda tiden, då jag var sexton år och varje vecka satt klistrad framför radioapparaten för att höra Calle Dernulf på P3 Dans, så nämndes detta bolag tämligen flitigt i hitssammanhang. Detta var mellan 1995 - 1997 då Dansmusiken på allvar satte sitt fäste i Sverige, på den tiden då ställen som Docklands fortfarande var Underground och då begreppet "brytrave" verkligen var ett faktum. I det såå moderna 2007 kan vem som helst attendera en elektronisk klubb och det existerar ingenting som längre kan kallas "Underground". Har vi tur kanske vi gamla rävar från begynnelsen kan få retrospektivt lystmäte i och med den kommande Fredagen.

Neat & Cocktail Club & Kahlua Grodan Grev Turegatan 30 mars 22-03 120 kr 23 år

På Lördag förfestar jag på StereoLounge i Vasastan. Club Moose, torsdagsrävarna på gamla Tivoli i Mariatorget, gästar en av mina absoluta favvo-häng @ the moment. Tokrekommendation!

Ur medlemsmailet:

"Club Moose Lördag 2007-03-31 @ Stereo Lounge, Markvardsgatan 4

Ännu en gång gästar vi Stereo Lounge, vardagsrummet i vasastan! Tac serverar lounge, jazz och electronica innan Kickan och Haywood Jablohmi tar över med house och electro.

Datum: Lördag 2007-03-31

Tid: 21-01

Pris: Gratis

Åldersgräns: 18 år

Obs! Obligatorisk medlemskap eller gästlista! Skicka fullständigt namn på alla som skall komma till lista@club-moose.com eller bli medlem gratis på http://www.club-moose.com/ "

Efter StereoLounge bär det i rekommendation raskt direkt av till IBOGA Label Night. Lineup och info som följer:

IBOGA LABEL NIGHT Wasahallen, Djurgården 31/3

Live: Phony Orphants (Danmark)

Beat Bizarre (Danmark)

Emok (Danmark)

DJ´s:

Dj Emok (Danmark)

Dj Jeppe (Danmark)

Danny Deluxx (Socially hazardous)

For more info check: http://www.iboga.dk

Digital reality utlovar; "Under kvällen kommer det att bjudas både på minimal techno till mer full on progressive psy trance och även electro proggy groove :) " - Tack som fan! Jag är naturligtvis såå där.

Avslutningsvis så har, som ni ser på flyern ovan, TWISTED, en fräsig Houseklubb Nästa onsdag den 4:e April. Full on!

Meddelande om helg

Jag vill bara meddela att helgen har börjat nu.

Så att ni vet.

Jag startade den här i ottan, och det känns fuckin' fantastic!

Dagens låt:

Infected Mushroom - I wish

Bild: Mr.H & Cléo (kolla in Cléos "how ya doin'-blick"! Hon gör verkligen den mest sköna Joey-imitation jag någonsin sett.

Överraskande grabbkväll

Playlist @ the moment:

Pantera - Planet Caravan (en gammal favorit i repris)

Ozzy Osborne - I just want you

VNV Nation - Holding on

Staind - It's been a while

Paradise Lost - Say just words

Shpongle - Shiva space technology

Karen Overton - Your lovin' arms

Nine inch nails - Something i can never have

Nine inch nails - Closer

VNV Nation - Beloved

Mike Foyle - Shipwrecked

Ryuchi Sakamoto - Merry christmas Mr.Lawrence

Mike Foyle VS Signalrunners - Love theme

Diana Krall - I've got you under my skin

Eminem - Superman

Ryuchi Sakamoto - Anger

Och jag skulle kunna citera dom alla. Men jag sitter här och fryser med mössa inomhus efter att ha mött upp grabbarna igår på krogen, för att senare efterfesta med dom hemma hos en bekant. Det var egentligen planerat att jag skulle träffa någon helt annan vän men han visade sig lessna på min opunktlighet och försvann. Mycket diskuterades på nattkröken hemma hos bekantingen. Bland annat hördes en manlig bekant referera till sitt senaste one night stand-kap:

"Jag är lättfotad som en jävla hora. Jag kliver ju på på rotmos om man säger så..."

Varefter han tillägger "Jag vill ju inte leka jävla Dr.Phil med nån jävla brud, vi skiter i känslor, jag vill fan KNULLA!" ämnen som också var på tapeten var bland annat "Golddiggersbimbos", det faktum att "alla kvinnor och karlar är likadana ändå" och därefter en komplimang "Jag funderade fan allvarligt på att bli bög tills jag träffade Loo. Då fick jag tillbaka tron på det kvinnliga könet. En aning"

Jag lyssnar på Karen Overton på repeat och fick igår både en vacker textrad i min anteckningsbok, god öl och grabbsällskap, var ett tag sen man levde fan med mina bajendarlings - så jag har egentligen ingenting att klaga på. Vi var över hela stan tror jag. Norr till Söder och det gick åt skogen för C i poker as usual. Kom hem på förmiddagen efter en kylig färd hem. Ikväll blir det klubb, tack och lov för gratis inträde då jag inte äger till ett paket cigaretter. Vi har någon form av retrospektiv kväll här borta. Men det finns bot till allt. Glöm inte det. Och Mike Foyle's pianosolo i "Love theme" helar och botar, och Sakamoto's gamla "Anger" som jag minns att # fick mig att börja lyssna på, stärker någonstans inifrån, men samtidigt inte.

Jag är en jävel på kedjerökning och musikplaylists som skapar moods, det är alltid något.

Om jag bara inte frös så förbaskat hela tiden.

Hur som helst; Jag och H har ungefär lika mycket i våra händer att starta våra nya liv med. Alltså ingenting.

Lika för lika.

Samma för samma.

Vi var en sväng till min kära mor igår. Hon är helt fantastisk; håller utläggning för H om sitt "mongoliska" ursprung och berättar historier om Ryssland. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, jag tänker att vafan mamma, lägg ner schizoiderna nu, men som ni kanske fattar så fungerar inte telepati på psykiskt sjuka, iallafall inte som medicin.

Jag måste få påpeka att Chuck Norris är het på tapeten för närvarande och att jag nu skall agera städtant så att jag återigen kan tvaga, klä och smörja in min stackars utmattade kropp som sedermera kommer att ta sig till klubben.

Även om jag ska krypa dit...