onsdag, augusti 26


Vad gör man när ens personliga assistent blir sjuk egentligen?
Idag är min syster förkyld så hon kan ju inte vara här då. Faktum är att hon inte får vistas inom en kilometers radie från mig när hon är sjuk, i princip alltså. Ingen får ju umgås med mig om de är sjuka. Själv sitter jag här och är barnlös, ja, visst ska det heta barnfri men jag tillhör de mödrar som inte har något emot att umgås med min avkomma typ jämt. Han blev hämtad av jourfamiljsmamman M, som är en otroligt bra kvinna, jag litar verkligen på henne. De ska på utflykt och leka med jämnåriga, handplockade för uppgiften. Som alex behöver det!

Jag känner mig som en riktigt dålig människa när vi passerar lekpark efter lekpark utomhus och alex upphetsat pekar och skriker "Där! Där! Där! Leka! LEKA! DÄÄÄR!!!" och jag måste förklara om och om igen "Mamma är sjuk, vi vet inte vad de barnen har eller inte har (i infektionsväg alltså), sorry älskling men du får inte leka med jämnåriga och plaska i plaskdammen. Nää" och han tittar, liksom besviket på mig och undrar vad han har gjort för fel, om han blir bestraffad för något, jag ser in i de där grågrönbrunmelerade djupa brunnarna och så börjar han gråta, och jag står där och känner mig som världens sämsta jävla mamma. Fy fan säger jag, det är inte roligt att neka sitt barn att få vara ett barn, det kan jag lova er. Det är inte alls roligt att se honom vänja sig vid att passera lekpark efter lekpark utan att han får leka i den, det är inte roligt att ens behöva se honom anpassa sig till det här. Han ska inte behöva anpassa sig. Han är för farao 19 månader gammal, hans liv ska vara en enda stor lek. Ändå tvingar jag honom att förstå saker han inte ska behöva förstå. Jag är bara bekymrad för att han ska tvingas växa upp för tidigt på grund av mig. Visst fan kan jag inte rå för att jag har fått cancer, den valde jag som sagt inte till partner (även om mina tidigare val av partners må antyda det) och nejvisst, jag rår inte för det här men the deal is: Det gör inte han heller!

Jag satt och läste gamla texter igår i pärmar och block och skämdes lite över min egen omognad, det är nyttigt att göra det ibland. Men så hittade jag en text som jag verkligen måste spinna vidare på. Och så har jag rensat i garderoben och dammtorkat, känner mig pysslig som fan. Nu när alex är borta hela dagen och min syster ligger hemma och är jättesjuk kan jag ju passa på att få saker gjorda. Det är himla trist och lite ensamt att inte ha syster här, jag är ju så van vid det nu. Nu måste ju hon faktiskt ha lov att vara sjuk, jag kan ju inte dra upp henne från dödsbädden och tvinga henne att diska när hon hostar och snorar liksom. Men jag får ju lov att sakna henne för det.

Nu ska jag leta outfit-grejer till syrran. Hon ska åka MondayBar och jag är med i själ och ande, genom att hjälpa till med outfit. Det är skitkul att styla och leta grejer, jag ska ner i centrum också, om jag orkar, och leta upp en grej. Jag är full av ideér idag och det här inlägget blev väldigt plain och centrerat kring vardagligheter. Men jag har ideér kring det också förstår ni, mer om det senare.

Inga kommentarer: