tisdag, juli 18

Cause i'm fucked up

S har virus i datorn och det tar mig två dygn, men sedan är det besegrat. Faktumet kvarstår; jag är den bästa hemmatekniker du kan ha och jag gör mitt jobb så smidigt det bara går att göra det. "Once you go Loo, you never go back.." som jag brukar säga och medan jag rensar rotkatalogen med urdragen ethernetkabel lyssnar jag naturligtvis på Paul Van Dyk - Words (digweed remix) och njuter av varje klick. Jag missar lunchen med älskade M och jag vet att han inte blir glad men det är något med min så kallade rehabilitering som gör mig trött, så trött. Det river och rasar under huden och Marie Serneholt är ju för jävla sexig. Jag ska återgälda dig, M. Jag...vi låter det vara osagt.

Igår drog jag fram djuret ur S. Han är som ett höghus som jag bygger på, han ökar i hastighet och han ökar i styrka för var dag som går. Det är en intressant utveckling;

"Here's a little something to keep in mind
Tell your little secrets
And I'll tell you mine
Boy you really got me
Got me good
That I'll be a bad girl
Like i should"

Och det finns någonting i världen just nu. Att vi spöade Öster med 2-0 igår var ju ingen överraskning egentligen, med tanke på att de ligger farligt nära superettan, det fanns en självklarhet i den matchen och jag hörde Söderstadions omedelbara målglädje ända fram till S lägenhet. Det absolut roligaste är att jag fått S intresserad av både fotboll och fotbollsvåld och det är klart, mitt ex frälste ju mig så jag måste väl föra något vidare. Han har till och med börjat säga "vi" om Hammarby och det är ju så att säga en utveckling. Det finns något i den där ilskan, det där hatet, den där aggressionen. För det är det allting handlar om. Jag har alltid dragits till män som har Mörkret i sig och jag har alltid dragit fram deras allra mest aggressiva och naturliga sidor när det kommer till vissa delar av relationen. Först blir de rädda för sig själva, oroliga att de inte ska hantera det, oroliga att de inte ska veta hur de stoppar. Turligen nog så vet ju jag hur man håller i, hur man hanterar och hur man styr. Men en riktig man går inte att styra. Han lyder under sina egna aggressiva lagar och respekterar mina.

För jag är en fri själ och du kan inte äga mig. Försöker du utöva ägande på mig så håller jag upp handen och slår dig in i väggen. Om du inte kan respektera mina gränser så kommer jag att stänga av dig fullständigt från mitt liv och sedan hör du aldrig ifrån mig igen. Kan du inte respektera mina vänner, min krets och sättet jag lever mitt liv på så kommer du tyvärr inte vara länge innanför mina murar. Om du försöker tala om för mig att gå åt vänster så går jag åt höger. Av ren princip. Men om du visar mig Djuret och tvingar mig att hålla tyst, och därmed vinner matchen, så är jag din fogliga lilla flicka...tills jag får chansen att rymma. Jag är förjävlig, men jag är smart också, och så kommer jag med mina jävla ögon och så smälter du. Jag VET hur det här går till, jag kan den här leken. Du måste ligga ett steg före mig hela tiden, annars bryter jag mig loss. Jag vet inte varför jag gör det. Eller, jo, jag vet varför. Jag vet varför jag älskar män med våldstendenser. Jag vet varför jag vill förvandla dig till min lilla Bad Boy. Jag vet varför jag älskar att bli forcerad, tvingad, upptryckt mot en jävla vägg. Jag vet varför jag alltid behöver motstånd, motstånd och mer motstånd. Jag vet varför jag är den vandrande cynikern som du måste lära dig att tämja. För att jag är fucked up, that's why.

Bild: S. Moosberg - 06

Inga kommentarer: