45-minutersförhållandet

S pratar i telefonen med sin syster, mamma eller vad det är; "Ta't lugnt för fan, det löser sig ju i slutänden.." - Jo, så brukar det vara. Jag får ett sms från ¤ som säger sig vara lycklig. Två gånger i smset skriver han ordet "Lycklig" och jag ler litegranna. Var lycklig människa. Var det, för någon av oss måste ju vara det, tänker jag.

Jag var på barndop i uppenbarelsekyrkan idag. Hade århundradets grymmaste urringning. Ingen, och jag menar INGEN av dom jag hälsade på kunde se mig i ögonen. HA! Vilken grej. Halterneck linneklänning is the shit. Kul att jag och S hade vår första officiella date i en kyrka. Sen kom överraskning nummer två när S syster säger;
"Så..hur länge har ni varit tillsammans då?"
Jag tittar nervöst på S.
S tittar lika nervöst på mig.
Jag vet inte vad jag ska säga.
"Ungefär 45 minuter" säger S slutligen samtidigt tittar på sin Breitlingkopia. Som för övrigt är en omegakopia.
"Finfint" tyckte systern.

S fick för övrigt en kondom i present av sin syster, inför mamman och allting. Han fick välja om han ville ha det gula eller det lila kondomfodralet. Kondomen hade S syster för övrigt införskaffat på Hultsfredsfestivalen under devisen "Jag tar en till min bror också, för han får aldrig nåt". De är från RFSL och har den där snajdiga flaggan på. Mamman sade ingenting, hon var upptagen med att stirra ner i min urringning. Jag skakade artigt tass med precis hela familjen, som glatt diskuterade aircondition, bullbak och hultsfred med mig. Vi blev också lyckligt tillönskade (detta nya 45minuterspar som vi faktiskt var) och jag fick styra S runt i kutymens väl eller ve när värdparet bestämmer sig för att BÖRJA ÖPPNA DOP-PRESENTERNA IN PUBLIC och tvingar således alla gäster att sitta och skruva på sig i den heta kyrkan, med faten av tårta och bullar och cocoskakor framför sig, på det efterföljande dopkaffet med två obligatoriska tal och tre tårögda tanter som rände runt och "samlade ihop skräpet".

Vi klarade oss för övrigt, vi var och lyckönskade och hejdåade det fina paret (S hade bara tänkt att gå därifrån obemärkt men det satte jag P för. Herregud, så kan man ju inte bete sig). Därefter strosade vi, jag i min halterneckochbarrygglinneklänning och heels, och han i oerhört varm kostym, därifrån, och var fruktansvärt nöjda med saken i fråga.

Det föreligger förvisso lite issues kring det här med 45-minutersförhållandet och jag vet inte rikitgt om jag håller med om allting, men sure, vi kör väl då, tänkte jag. Sen åkte jag hem och blev streetfunktjej igen, i linnebyxor och sneakers.

Vilken jävla dag. Och nu har jag ont i nacken och har ombett S att ge mig sprit. Ska jag ha ett förhållande att begråta ska jag fan få supa ner mig också.