fredag, februari 27

Radiosvennar , Barnlös och Nattens drottning


Oh My God, jag är barnledig. Eller barnlös, beroende på hur man väljer att se det. När den första chocken lagt sig över det faktum att A åkt iväg i Faster C's bil och inte blir återsedd förrän imorgon eftermiddag gjorde jag vad varje anarkist-influerad (nåja) snart trettioårig singelmamma skulle ha gjort. Jag slängde i en hårblekning och tappade upp ett glas vin. Skål Loo, skål för fan och välkommen. Jag firar min nya lägenhet, jag firar kanske också livet. Skitsamma. Jag har en trevlig mousserande rosé på kylning och en treliters vit, lättdrucken rieslingsmörja som redan börjat ta effekt under det lilakletiga bimborufset. Naturligtvis åker musiken på, på den högsta volym jag kan tillåta baslådan. Dels för att varje seriös förfest kräva sina Housebeats på en volym som maxar blodet, dels för att mina grannar intill, som är av den där "trevliga" förortssorten, de där som tilltalar mig "Ey Svennehora, sänk volymen vafan, kaxar du eller?" ska må så dåligt som möjligt bara går. Jag ska flytta härifrån, skriker man från balkongen intill att jag är en äcklig svennehora och att man ska komma och knulla min mamma (vad nu det ska vara bra för om man är förbannad på MIG, jag har fan aldrig fattat det där. "Din mamma!" Ja, min mamma! Vad är det med henne? Värst vad fixerad du är, var det inte mig du var lack på?) så får man sin dos karma tillbaka. Levererad i en fet houselåt. Varsågooood!

Det går just nu en förbaskat äcklig trend, apropå det. Jag skulle nu vilja vara lite vinrusigt elitistisk och göra ett statement. Så här är det: Jag älskar musik. Jag har älskat musik, främst elektronisk musik, sedan jag låg i vaggan och jag lärde mig också dansa innan jag kunde gå. Jag är dessutom förbaskat kunnig i musik. Jag har ett brett backkatalogregister i min skalle och det kretsar kring allt från tidig 80-talsmusik (säg en låt från 80-talet och jag ska ge dig artisten. och albumet den släpptes på eller om det var en one-hit wonder, årtalet den släpptes och med vilka andra den artisten jobbat, för att ta ett exempel) till synth, EBM, gammal goth, House, Techno, trance, electro, ambient och så naturligtvis eurotechno. Och ja, vi som KAN vår musik och engagerar oss i nya tolvsläpp, vi tycker att vi är lite finare och vi tycker att vi kan ta oss rätten att gå på en renodlad houseklubb eftersom vi har en kärlek, en passion och en kunskap om det, och man får tycka att det är drygt men det är nog en av mina dryga sidor. Naturligtvis säger jag det aldrig högt, förutom till Liselott, men det är för att hon är exakt likadan.

Och det går ju en trend i house just nu. Alla snackar om house, och går på klubbar de aldrig skulle gått på för fem år sen. Och då dyker det upp en jävla massa radiosvennar* på de här klubbarna, de står först och super sig aspackade i baren (eftersom de här jävla flåbusarna är av den uppfattningen att det bara är fattiga människor som inte står i baren och super ner sig innan de dansar) och sen glider de ut på dansgolvet, i grupp med sitt lilla svennegäng, och vad gör de? DE ÅTERSKAPAR DEN ÄCKLIGA MELLANSTADIEFÖRETEELSEN - RINGEN! Ni vet, ett gäng står i en ring och dansar och man turas om att "hoppa in" i ringen och göra några moves som alla skrattar åt. Och jag KRÄKS på sånt. För det lyser osäkerhet om det här beteendet. Grabbarna går runt som katter kring het gröt och letar efter en brud att stöta på på dansgolvet (svennesnubbar står på avstånd och stirrar, män / pojkar av annat etniskt ursprung är oftast djärvare och kommer direkt fram och tar en i baken istället. Bättre så, för då kan de ta sin smäll så de flyger över dansgolvet direkt istället.

Och jag vet, ni hatar mig nu. Men jag retar mig. På communities på nätet sitter de här blåsta 18-åriga brudarna utan koll och skriver på sina sidor att de minsann ÄLSKAR House och techno och vilka feta rejvare de är för att de köpt ett par luddiga benfoffar på Saturn Return och nån jävla kjol med synliga sömmar i gräll färg. Snackar man med dem har de ingen som helst jävla koll på musiken, de kan ingenting om dess ursprung, inte ett jävla skit och har man dem på MSN så ser man ändå i musik-pluginfunktionen att de sitter och lyssnar på Celine Dion och sån där RMB - Kvinnoförnedrande-shake-that-ass-bitch-booty-uuh-uuh-musik. Vadå, ni tycker att det är coolt att låtsas vara något ni inte är? Jag fattar inte.

Anyway, det blir house ikväll, med tjejerna. Och så tänkte jag flirta lite också. Och dricka vin. Och röka många fler cigg än jag egentligen borde eftersom jag "slutat", men för idag, bara för idag, är jag nattens drottning and i'm feeling mighty fine. Imorgon eftermiddag är jag mamma igen. Men nu, bara nu, är jag Loo och inget annat.
Vi ses därute!


*Radiosvenne= En etnisk svensk som inte lyssnar på musik, och som vid förfrågan kallar sig för "allätare", en av dem som "lyssnar på radio ibland" och uteslutande lyssnar på musik när han/hon går ut.

Bild: Såhär såg jag ut igår. Jag tar en ny bild innan jag går ut så får ni se mitt festjag. Stay tuned!

1 kommentar:

Icka sa...

Åååå, ha så jättekul! Fast nu när jag skriver detta ligger du säkert i en liten boll och håller hårt om huvudet.

Jag har mitt roliga kvar. I juni ska jag på Metaltown och skaka hjärnan i småbitar till Manson och Slipknot.

Också barnlös, barnfri, utan unge helt enkelt.
Just ja, snygg är du också. As usual.