Öh?

Jag promenerar, från topp till tå klädd i min väldigt osympatiska förkylning. Min kropp tycks inte bry sig ett dugg om att termometern visar 36 grader på balkongen, det är tydligen inte nog, för själv mäter jag 39,7 och det är nästan lite smålustigt att jag går runt som jag gör, obekväm, rosslig, hostig.. ja, jävligt sjuk helt enkelt. Jag handlar väldigt oinspirerad micromat, och de flesta som känner mig vet, att om jag köper sånt där halvfabrikatsskit, då är jag verkligen sjuk. Men jag orkar inte. Jag orkar inte ett skit. Hörlurarna och barnvagnen och jag rinner bort i hettan men vid frysdiskarna är det underbart, aaah, ner med huvudet i dom och svalkar mig. Kommer att tänka på den där gången då jag och H gick runt på Ica nära, och han körde ner sitt huvud i en av de där boxarna och vägrade ta upp det igen.

För övrigt hade jag en konstig helg. Jag var ute, bara en sån sak. H passade alex och jag gick ut. med vänner. Och hade KUL. Jag hade så jävla kul! Det är det som är grejen - jag har liksom BARA varit mamma sen alex föddes. Men jag längtar efter att vara något mer. En vän. En snygg brud på krogen som ber dig fara åt helvete. Eller vad som helst.
Jag är helt jävla genomdum i huvudet. Jag vet inte vad mer jag ska skriva just nu. Allt bara urartar.

Dagens: Bara läsa böcker inomhus och äta micromat.