"Allting PÅ"

YES! Och samtidigt - WHAT?

Så.. H's adoptivfar hooked us up med en ny lya. Vi var och betittade denna oerhört fräscha och trevliga våning i det grönskande området här i Måndags, och trots att vi inte fick ställa några frågor, och att adoptivfadern helt och hållet exkluderade mig ur konversationen, och att alla talade till H, och knappt det eftersom adoptivfadern ständigt "tog tag i saken" och talade FÖR oss, vilket är det värsta jag vet, nej, jag har ingen respekt för auktoriteter och nej, jag lär inte få det heller med tanke på hur de beter sig, ja, trots detta, så är jag glad. Inflytt den 2 Augusti, tydligen är allt arrangerat och ordnat och alla bara tar tag i saker och utser sig till någon form av Förmyndare över mig och oss, vilket jag avskyr samtidigt som det känns rätt skönt. Pratade igenom hela grejen med boendestödet idag och hon är ju suverän trots allt. H blev nekad vård nere på psyk trots att han har icke-diagnostiserad ADHD och ångestattacker, så han har mått rentutsagt skitdåligt med anledning av det. Hur kan en psykiatrisk mottagning neka någon vård, undrar ni? HA! Det händer hela tiden. Vi som faktiskt behöver det anses vara för "smarta" och "friska" för att orka ta tag i skiten för att vi pratar och ler ibland och för att vi inte nödvändigtvis sitter med en kniv mot handleden och lyssnar på Type O Negative och My Dying bride och fantiserar om kyrkogårdar (been there, done that! Funkade inte heller så jag blekte ur håret) är inte tillräckligt sjuka för att få hjälp. Jag älskar systemet, makes you wanna immigrate to a fuckin' deserted island.

Förutom det så har jag en obeskrivlig migrän som håller mig utanför solljuset så jag känner mig faktiskt lite vampire Slayer-inspirerad där jag sitter och går igenom säsong 1 och 2 av Joey tillsammans med H och äter potatissallad. Min mor blev hotad med kniv av en föredetta inneboende till henne häromdagen då han bröt sig in för att ge lite "payback" men hon skulle tydligen få assistans nu idag av "Luger-tommy" och en mycket stor Dobermann så jag slipper iallafall åka dit och ordna upp saken. (Nej, jag hittar inte på, ät min vardagsmat så kanske du slutar förvånas över det faktum att jag slutat förvånas vid det här laget...). Hon mår efter omständigheterna väl och behövde inte sys eller åka till sjukan men hon är deprimerad över att knivbekantingen hade sönder halva vardagsrummet och oroar sig över hur hon skall kunna "Gå omkring utan skor inne bland allt glas".

Intressant, min mor är intelligent nog att ha memorerat de första sexton decimalerna i Pi utantill och hon har en oerhörd koll på samtliga stora Inbördeskrig som rasat runt jordklotet de senaste åren tillsammans med en oerhörd historiekunskap kring antika smycken och dess utvecklingsstadier i främst Europa, men hon kan inte själv komma på hur hon skall kunna "gå omkring inomhus utan skor" när det är glas på golvet. Försökte hinta något med en dammsugare men allt jag fick till svar var "Är du SJUK? Den där besten TAR jag inte i!".

Tillsvidare låter jag henne haverera halva Sundbyberg om hon känner för det, kronofogden kommer den sista och lyfter ut henne på gatan, vilket leder till omedelbar hemlöshet för henne (Så du kan lägga ner ditt gnäll nu, Tommy, du får som du vill. Hell, vill du att jag skall filma händelseförloppet när snuten går in med låssmed och lyfter ut en missbrukare på gatan så du kan fast-forwarda och rewinda de bästa avsnitten? Jag har trots allt en digital videokamera som bara ligger och skräpar and i would hate to see it go to waste..och jag är ju trots allt någon obskyr och alienartad form av journalistaspirant, think big - DO IT ON TV, som de säger i USA?)

However, lyan är en tvåa, "nyrenoverad" (1995. Kallar inte 12 år för "nyligen" men wtf, den ÄR faktiskt fräsch), ca 67 Kvadrat, stort, ljust kök med grön utsikt, mycket trevliga golv och väggar, en förvånande trevlig planlösning och MÅNGA garderober (Vilket gladde mig..och mina 128749 klädesplagg..) och vi flyttar om en månad. Det är trots allt, good news for everyone involved. För er som inbillar sig annat; det är en HYRESrätt. Inte fan har jag råd att köpa en lägenhet i det här stadiet direkt, min skattade inkomst är fruktansvärt pinsam att orera om i sammanhanget men jag kan avslöja att den knappt skulle räcka till ett paket cigg när omkostnader och skatter var dragna). Mamma har NÄSTAN accepterat min graviditet (we're gettin' there..)

H's mor prackade på oss diverse barnkläder häromdagen. Det var skor och mössor och små stickade vantar (jag är USEL på att sticka så hey..tackar!) och jag tror att kvinnor börjat räkna in mig i "ofarliga kvinnoklubben" nu när jag är gravid och allting för de LER åt mig och TALAR med mig och kommer inte med hotfulla blickar. Mycket oroväckande, betyder det här att jag måste UMGÅS med kvinnor nu? Betyder detta att jag...hemska tanke - kommer att bli EN AV DEM?

Jag vet inte, there's too much input just nu. Mammor, lägenheter, the world is spinning and it feels like i'm in a fuckin' torktumlare. Precis som vanligt med andra ord, Ta't lugnt - alla på en gång! Allting på, som vi säger här i förorten.

Eller?