Du.

"The Sun was born, so it shall die
So only shadows comfort me
I know in darkness
I will find you giving up inside like me

Each day shall end as it begins
And though you're far away from me
I know in darkness
I will find you giving up inside like me

Without a thought I will see everything eternal
Forget that once we were just dust from heavens far
As we were forged we shall return, perhaps some day
I will remember you and wonder who we were

The Sun was born, so it shall die
So only shadows comfort me
I know in darkness
I will find you giving up inside like me

Each day shall end as it begins
And though you're far away from me
I know in darkness
I will find you giving up inside like me "

VNV Nation - Further.

När man inte har några ord att ta till, då finns bara VNV. Som jag ska se på Lördag. jag vaknar idag av att jag får en klo runt mitt hjärta, från en vän. Som inte har det så bra. Och som misstar mig för att vara alla andra. Och ingenting av det jag tänker, ska jag skriva i denna blogg, och ingenting av det jag känner, kan jag skriva i denna blogg. Bara att jag älskar dig, jag gör verkligen det. Jag förstår inte hur det gick till och jag gjorde inte detta med vilje. Jag valde inte det här. Mitt hjärta kan inte bedöma efter en jävla karta, eller liksom riskbedöma saken innan den väljer ut någon att älska för den bara gör det. Jag kan inte säga att jag älskat sådär jävla många i mitt liv så jag kanske inte har tillräcklig erfarenhet på området för att vara trovärdig. vad fan vet jag! jag är inte ute efter att vara trovärdig! Jag är inte ute efter att sitta i nåt jävla rampljus och outa mig! Allt jag vill, det är representerat i det brev som bara är till för dina ögon.

Jag fick din röst, och bara det var fint.
Och jag, se på mig, kvinnan som inte har en Gud.
Hon sitter med knäppta händer och ber.
För du betyder nånting mer.

Men det kanske inte spelar någon roll vad jag säger; för andra människor..alltså, vad är det ni gör med folk egentligen? Ni agerar utifrån era egon, som i sin längtan att sluka allt i sin väg bara äter sönder andra människor. Och så blir sådana som jag lidande på vägen, eftersom ni är så hungriga efter att mata era egon. Som ändå aldrig blir nöjda. När ska ni lära er? När ska ni sluta bete er som svin mot varandra?

Jag spelar svenska klassiker för Quirin som är eager att lära sig. Jag sitter och går igenom mitt förflutna i huvudet och ackumulerar kraft. Jag missade museibesöket med klassen idag för jag fick en sån jävla chock när jag vaknade. Ointressant varför, men det har lugnat sig nu. Det enda som är jobbigt är just det att jag inte blir betrodd. Jag har skrivit ett långt mail och tankat musik och skitit i bilogiläxan. Häromdagen, när jag och klassen såg på en midsommarnattsdröm, skrev jag något som blev ytterst fånigt, jag är en töntig, hopplös romantiker som inte kan låta bli att drömma. För drömma är min domän. Drömma efter saker jag aldrig får. Men jag skriver det inte här.


Jag är så patetisk, men ni förstår kontentan. Jag bryr mig verkligen om den här människan, den här människan vars namn jag inte uttalar. När en Loo bryr sig, så ger hon allt tills det blir bra igen.

Övrigt: Ingenting. Jag har huvudet fullt av oro, musik och mer oro. Huvudsmärtorna har tilltagit hela veckan men ingenting jag inte klarar av. Jag är alltid starkast. Jag måste bara fundera ut hur jag ska klara skolan.

Jag gav dig VNV. Låt mig få ge dig Assemblage 23, och deras sanningar. För du förstår, allt jag känner och vet har du redan i något som bara är menat för dig. Så både VNV och A23 får prata för mig. För det gör för ont att skriva något annat:

"let me take the fall
let me take the blame
let me carry you from hell to home again
let me walk to you
when your legs are weak
let me find the words for you when you can't speak

(chorus)
let me be your armor
let me be your shield
let me take away the pain you feel
your armor
let me be the light
that guides your way through darkest night
let me be your armor

(end chorus)
let me take the blows
that were meant for you
let me help you with
the trials you're going through
let me keep you safe
from the world outside
let me wipe away the tears that fill your eyes
(chorus)"
Assemblage 23 - Let me be your armor