måndag, september 24

Prime time

September - Cry for you (single edit)
LSG - Into deep
LSG - Netherworld (Oliver Prime Remix)
LSG - Fragile (Part 3)

Så, det var en intressant helg. Rolig i den mening att pappa och lillasyster J var här igår och borrade och fixade mina gardinfästen. Allra roligast är det när min envisa syster ska battla med far min angående hur fästena ska sitta. Min envisa syster har alltid rätt. Min far har också alltid rätt och jag, jag bara garvar och låter dom hållas. Intressant i den meningen att jag senare under kvällen hamnar i gräl med min mor angående begreppet "missbruk". Det slutar med att hon lämnar lägenheten i full fläng och smäller igen dörren. Det går inte att vara sams med henne alldeles för länge, men det beror på att vi är som Yin och Yang. Hon är kaos, jag är..eh..mindre kaos.

Det visar sig att H's behandlingsassistent är synthare. Lite roligt är det när den här fyrtio-nånting-killen, som jobbar på beroendecentrum, visar sig lyssna på Front 242 innanför sitt helylleskal. Det är skitkul med folk som spränger gränserna för vad man hade för fördomar om dom. Det liksom visar att man aldrig ska behålla sina förutfattade meningar och att folk fortfarande, in this day an age, kan överraska en. Nu blev han genast än mer sympatisk än förut och jag kan inte vänta tills nästa provtagning så jag får förhöra honom om han hört VNV, eller om han till och med sett dem live. Nu kanske det inte hör till saken att sitta och diskutera musik på beroendemottagningen, men jag försöker utveckla lite nya sociala möjligheter på de fronterna. Nu när jag ändå har med landsting och sjukhus att göra kan jag lika gärna passa på att make some friends, kanske lära känna mina sköterskor, assistenter och psykiatriker på djupet, få reda på vilka dom egentligen är innanför de där Lärarinneaktiga blickarna. Jag undrar vad min barnmorska lyssnar på. Förmodligen är hon en trist jävel som lyssnar på radio ibland för att "ha lite ljud i bakgrunden" men det är bara mina fördomar som talar. I själva verket kan jag kanske bli överraskad - kanske blir hon helt exalterad om jag frågar. Kanske är hon en rockabillybrud innanför de där barnmorskekläderna. Kanske är hon dödsmetallare. Det sistnämnda skulle absurt nog inte förvåna mig.

Jag och Jenkan har KonsollWars här hemma. Lägenheten ser ut som ett LAN just nu. Vi har en PS2, en N64 och ett SNES, som jag fick av kära M. Ovanpå det har vi tre datorer, kablar, routers och fan hans moster, men vi lyckas ändå hålla det cleant. Igår började jag spela Starcraft igen, för första gången på evigheter, och fan i min låda vad jag är RINGROSTIG!

Och jag gissade rätt angående barnmorskemötet. De ringde imorse och sa att de hade rapporterat till socialtjänsten att jag inte närvarade, så nu kommer väl halva stan vara på mig innan veckan är slut. Det har upphört att förvåna mig hur mycket samhällets stöttepelare faktiskt bryter ner liv. Seriously, en människa som inte hade orkat med den här pressen..hade gått under och de hade fått som de ville. Jag vet att jag orkar, tack vare lilla Alex i magen, en mycket stark pappa, några få mycket goda vänner och med hjälp av lite sunt förnuft. Utan dessa komponenter däremot, hade jag fått äta dubbel dos antidepressiva, och mer därtill.

Inga kommentarer: