I don't need a man to make it happen

HA! Jag har fått så jävla mycket gjort!
Jag fixade insatsnyckel av pappsen så idag gick jag upp i ottan med lille alex som satt på mig och skrålade i maximala toner, klämde mig på kinderna och skrek "WAUWAAA!" WAUUWAAA!" (= mamma för i helvete, gå upp nu din sömntuta, jag vill leka!) Därefter bryggde jag kaffe och städade huset, skruvade isär alex säng, skruvade ner sängbotten, skruvade ihop det igen, drack mer kaffe, dammsög och moppade alex rum, satte upp hans nya sänghimmel (blå med stjärnor), satte upp hans nya ljusmobil, dammade och fixade och bytte alla lakan. Därefter disk och matning, sen hann alex sova en stund, mat igen och sen kom assistenten från barn och familj. Vi åt lunch och pratade om barnuppfostran och olika förskolor runtom här. Därefter strosade jag runt på jakt efter en liten barnlampa eller annat snajdigt, hittade ingenting jag ville ha. Sen mötte jag min ex-svärmor på konsum. Jeez. Vi pratar inte mer om det.

Jag är helt död. Tisdag nästa vecka blir det vårdmöte om subutexbehandlingen! yay!
I don't need a man to make it happen. Kan själv.
Om ni ursäktar, jag måste mata mig med hjärndöd underhållning. Alex sover i sin nyfixade säng och jag har en säsong av House att plöja.

Om mig & Den här bloggen

21 Februari 2010: Min Dödsdom.
De kan inte bota mig, Jag har ungefär ett år kvar att leva. Ett år. Ett jävla år.

Nytt 25 Januari 2010: Det var inte över. Idag fick jag bomben: Cancern har spridit sig till skelettet. Någon rehabilitering är inte att tala om. Här börjar kampen - igen. Hur mycket ska jag behöva tåla? Hur kommer det att gå? Nu väntar mer cellgifter och en stamcellstransplantation. Jag är livrädd.

Nytt 14 December 2009: Idag avslutade jag min allra sista cellgiftsbehandling på KS avd B15 i Stockholm. Nu börjar den långa vägen tillbaka från cancern, och den långa vägen tillbaka till Livet!

Nytt: I Juli 2009 diagnostiserades jag med Anaplastiskt B-cells lymfom i benmärgen, vilket är en form av blodcancer, enkelt uttryckt. Nu handlar bloggen mycket om mina behandlingar, hur jag mår och vem jag blir utifrån detta, efter allt jag redan gått igenom i mitt liv. Man kan fråga sig hur mycket en människa ska behöva gå igenom, men det är egentligen inte rätt fråga. Jag söker inte efter svaret längre, för det finns inget svar, så här är det nu. Jag kommer att klara det här, för jag har klarat allting annat. Du är välkommen att läsa mig, den jag är och allt jag består av, det finns här. Bara Loo, inget mer.

Bloggen var i begynnelsen, 2005 alltså, en trasig kvinnas dagbok. Denna trasiga kvinna försökte plocka ihop bitarna av det trasiga liv hon levde, i stockholms undre värld, med droger, dansgolv, en döende mormor och ett kaotiskt liv där jag levde inneboende hos mina vänner. Jag hade ingenting jag kunde kalla mitt eget och jag visste inte hur jag skulle skaffa det heller. Jag är född 1980, och sedan jag föddes har jag levt i ett konstant kaos.

Men sedan utvecklades bloggen till att handla om att överleva. Om kärlek, om att vilja ut ur ett mönster man fastnat i. Om en schizofren mamma och ett hopplöst kärleksliv. Om kärleken till Drogen och hur jag valde att göra mig av med den. För vändningen kom. 2007 blev jag gravid med min son Alexander, jag anmälde mig själv till myndigheterna och bad om hjälp. Det här är en livestory (ja! LIVEStory!) om en ung kvinna som inte föddes med några bra förutsättningar att skapa ett bra liv, men som tagit sig upp från samhällets absoluta botten och som idag lever ett 100% drogfritt liv, ensamstående med sin son Alexander (Bubberiet) som föddes i Januari 2008. Det handlar om min substitutionsbehandling, min ADHD, mediciner, jakten på kärleken och att reparera sig efter ett destruktivt förhållande. Det handlar om att se det lilla och att ha stora drömmar. Det handlar om en liten flicka som tidigt lärde sig att vara stark för andras skull, och min kamp för ett värdigt liv bortom droger och män som gör henne illa.

Det handlar om att förändra sitt liv och att göra det som ingen trodde att man skulle klara. Jag reflekterar och berättar historier från mitt förflutna. Jag gläds åt min sons utveckling och funderar kring medier och samhällsutveckling. Jag är politiskt opolitisk och ger er precis allt jag har, ocensurerat och öppet. Det här är mitt liv och det finns mycket att berätta. Ibland diskuterar jag även föräldraskap, kläder & mode, feminism, inredning & design, media i synnerhet och journalistik i allmänhet. Jag skriver på en bok som egentligen aldrig kommer att bli klar, och den handlar om mitt liv och allt skit jag gått igenom. Vi får se om den når er läsare så småningom.

Börja från början, om du orkar, mitt i kaoset 2005 eller starta här. Jag kan lova er skratt, tårar, förfäran, ont i hjärtat, upprymdhet och starka känslor, för det finns mycket sånt i den här bloggen, som blivit mitt livsprojekt. Det här är kartan över mitt liv. Det här är Jag. Och jag känner att jag måste berätta, för någonstans därute finns det människor som har det som jag hade det, människor som tappat allt hopp och som inte tror de kan komma upp igen. Jag vill visa att det går. Jag vill ge er hopp. Och till er andra vill jag visa en annan sida av livet, bortom tryggheten där ni andra finns. Det här är också ett liv. Och för mig har det precis börjat. Igen.

11 kommentarer:

Anonym sa...: Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.; 26 augusti 2008 kl. 20:44
T e s s i. sa...: bilder på det fixade rummet, önskas! Har ni avanserat över till sittdelen nu? Jagbörjar bli sugen på den nu.. tuvo ligger ju och gör sittups i liggdelen, kanske börjar bli dags att låta lillfröken sitta.; 26 augusti 2008 kl. 23:04
Loo sa...: anonymous bosch: Jag har ju några stycken av de där exen, så du får gärna förtydliga vem du pratar om :)

tessi: Det kommer!
Ja, det har jag helt glömt att ta upp i bloggen! sittdelen har varit i bruk i snart en månad! :) Bilder kommer :); 27 augusti 2008 kl. 09:24
T e s s i. sa...: så då började den använad när alexmannen var cirkus 5 mån?; 27 augusti 2008 kl. 10:27
Loo sa...: ¨runt 6, han är ju sju nu :); 27 augusti 2008 kl. 12:12
Fejdan sa...: Hoho, din blogg är nominerad till brilliant eller hur det nu var... I min blogg. *fniss*; 27 augusti 2008 kl. 17:16
T e s s i. sa...: hej jävlar vad tiden går, hinner ju inte alls med.; 27 augusti 2008 kl. 22:51
T e s s i. sa...: Jag vill hur som se kort på denna saligt fina kärra, snarast. :) o rummet meeed. Kanske snart en videoblogg? Ja ja jag ska icke tjata !; 27 augusti 2008 kl. 22:52
T e s s i. sa...: du står i min blogg och jag glömde ju skriva att man skulle skriva till dem man utmanar men fuck it, nu är det sov tid sedan länge. :); 28 augusti 2008 kl. 00:08
Anonym sa...: Menar du inte insexnyckel?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Insexnyckel; 31 augusti 2008 kl. 20:41
Loo sa...: anso > so true! haha, insatsnyckel.. var fan fick jag det ifrån? är det till en insatslägenhet då eller? LOL; 31 augusti 2008 kl. 21:10