måndag, februari 13

Mad world

All around me are familiar faces
Worn out places - worn out faces
Bright and early for their daily races
Going nowhere - going nowhere
And their tears are filling up their glasses
No expression - no expression
Hide my head I want to drown my sorrow
No tomorrow - no tomorrow


5 kommentarer:

Anonym sa...

mitt hjärta till dig.
du är inte ensam.

jag hoppas dagligen att jag inte är det heller.
Ändå känns det så, då och då...

rasta

Anonym sa...

mitt hjärta till dig.
du är inte ensam.

jag hoppas dagligen att jag inte är det heller.
Ändå känns det så, då och då...

rasta

Loo sa...

är vad?

Anonym sa...

efter att ha genomlidit "upplevelsen" av att begrava den man älskar och haft kär, känner jag det du menar i dina ord och tankar...

5 år har passerat.

jag kämpar fortfarande dagligen med att hålla nästippen över vattenytan, och hoppet uppe att övergivelsens misär inte sätter sina tänder i mig igen ... ensamhet skapat av ett brustet hjärta, är enligt min uppfattning en ytterst öde omgivning.

jag beklagar det som syster din gått igenom; händelser som dessa gör mig väldigt upprörd på min egen ras.

Krya på dig ...

C.R

Loo sa...

Tack. Hoppas det löser sig för dig. Jag har inte begravt den jag älskar, han lever i allra högsta grad och frodas (?) till och med i min blogg.

Men jag börjar fatta vad det är ni har mig till..