The world in my eyes

Godmorgooon!
Jag vaknar trots att jag trodde att jag aldrig skulle somna. Var ute på lokal med klasskompisar igår, var trevligt, fast det vimlade av diverse grabbar i alla hörnor. Faktum är att det tydligen var så länge jag var på lokal att jag hade glömt bort de traditionella parningsdanser som försiggår där. En karl stod i dörröppningen, konstant, hela kvällen, och stirrade på mig. Till slut undrade jag naturligtvis what the hell his problem was, men gjorde inget åt saken. Visade sig senare att han inte ville stirra ut mig, utan ragga upp mig, vilket jag knappast är öppen för. Jag gick hem strax därpå, träffade en kolalangare i en limousine (förtydligande, jag vare sig köper eller intar kokain, vi åkte bara med honom i limon) som ville ha bartips. Vi åkte med honom till Ali's. Vi tog oss därifrån och mötte upp en reportagare från skolan. Hann tjöta lite innan vi begav oss hemåt. Trodde aldrig jag skulle somna, men efter en ihärdig fight med mig själv däckade jag slutligen. Vaknade i solljus och satte genast på elation station på max, därefter Dallas Superstar's - Fast driving.

Mr.Star, det spelar ingen roll. That is no excuse.Du kommer hit, it's as simple as that.
Alphaville - A victory of love

16:25
Spelar någonting någon roll längre? När inte ens kärleken är något att lita på. Jag har rasat fyra kilo sen i torsdags. Go figure.
Jag vet inte vad jag vill längre. Det verkar inte som att jag får sällskap till VNV alls. Folk har gett upp. Biljettkrångel och så vidare. Jag hade ordnat upp det som Mr.Star sa åt mig att ordna och sen blir jag liksom övergiven..igen. Jag tror fan inte på att det är jag som måste bevisa mig mer. Jag har gjort allt i min makt och jag förstår att jag alltså inte räcker till. Jag har bönat, bett, sänt mail, ringt, bett honom komma över. Trots att jag skulle ta mig tid och förmodligen krypa till honom om jag så hade bägge benen avhuggna, så är telefonen tyst. Hjärtat går som en jojo för vart sms. ja-nej-ja-nej.

Please, Mr.Star, jag vet att du läser det här. Jag vet inte vad jag ska göra mer. Jag har fått slut på ideér. Jag går omkring här i cirklar. Den första jag tänker på när jag vaknar är du och du är också den sista jag tänker på innan jag somnar. Allt jag hade bett om var ikväll. Jag ville show you the world in my eyes. Jag ville att du skulle ha roligt och slippa tänka på allt skit. I would do that for you, you know.
Nu har jag inte mycket mer råd. Jag kan inet äta. Knappt sova. Jag har inte ätit något förutom nötter på tre dagar. Jag dricker bara pepsi och dejtar Mr.White. Jag går omkring och känner mig håglös. Tur jag har blå linser. Ett skydd.

It goes around the world
it's all around the world
la-la-la.

17:46

Det är hopplöst. Jag kan inte förklara för någon, någonting. Vad gör mina ord om inga kämpar kan dricka styrka ur dem?
Det är så jävla meningslöst.
Så, ladies and gentlemen.
Loo is leaving the building.

För länge sedan, då jag sålde min själ för tvåtusenfemhundra kronor i halvtimmen, hade jag förmodligen kunnat hitta på ett enkelt skäl, levererat i en enda mening, till varför det vore enklare att snorta bort hela skiten, än att vara kvar i den. Sedan hade jag gjort det, för jag var en kallsinnig jävel.
Men jag kan visst inte bara ersätta dig med pulver. Det är klart att det inte var så enkelt. Eller hur?