tisdag, februari 20

Why?

Det finns många synpunkter på breakupet mellan mig och S. Jag har haft svårt att sluta gråta och anklaga mig själv, för jag hade en sådan lycka innan. Ja, det är en big deal med heroin, det var därför jag slutade. SJÄLV. Inget stödprogram, inget NA, ingen subutex. Jag genomgick själv min kräk-kris. Jag överlevde och var stolt. Och så mötte jag honom. Och jag ska berätta att jag minns den där underbara natten mellan oss hemma hos E. Jag satt i hans knä och han var min. Jag kunde inte sluta se på honom och den där blå blicken. Jag tänkte att nu får mitt liv styrsel.

Men trots att jag bedyrar att jag är beredd att göra vad som helst för att bli sams så står han fast. Klart det gör ont. Jag gjorde aldrig något med vilje den där återfallsdagen. Jag åkte hem till mamma full av sorg. Hon höll sprutan framför mig och frågade om jag ville ha en fix. Det ville jag. Smärtan var för mycket.

Men S. Jag hoppas att du finner det du söker en dag och att du hittar tillbaka till din familj, för det är den du älskar och vårdar som mest. Jag hoppas ni finner ett sätt att få det att fungera.

Mitt hjärta slutar inte slå för dig, någonsin.

Snart anställningsintervju. Mer jobb åt folket. Och så reparationen av hjärteskadan då.

Och låttexten som dikterar dagens sanning är som följer:

"How many times do I have to try to tell you
That I'm sorry for the things I've done
But when I start to try to tell you
That's when you have to tell me
Hey... this kind of trouble's only just begun
I tell myself too many times
Why don't you ever learn to keep your big mouth shut
That's why it hurts so bad to hear the words
That keep on falling from your mouth
Falling from your mouth
Falling from your mouth
Tell me...
Why
Why

I may be mad
I may be blind
I may be viciously unkind
But I can still read what you're thinking
And I've heard is said too many times
That you'd be better off
Besides...
Why can't you see this boat is sinking
(this boat is sinking this boat is sinking)
Let's go down to the water's edge
And we can cast away those doubts
Some things are better left unsaid
But they still turn me inside out
Turning inside out turning inside out
Tell me...
Why
Tell me...
Why

This is the book I never read
These are the words I never said
This is the path I'll never tread
These are the dreams I'll dream instead
This is the joy that's seldom spread
These are the tears...
The tears we shed
This is the fear
This is the dread
These are the contents of my head
And these are the years that we have spent
And this is what they represent
And this is how I feel
Do you know how I feel ?
'cause i don't think you know how I feel
I don't think you know what I feel
I don't think you know what I feel
You don't know what I feel"


..och så vill jag påminna er alla om hur det här började, och hur jag verkligen kände:
http://mrsgonzo.blogspot.com/2007/01/det-r-dags-att-erknna.html#links

3 kommentarer:

Anders (från annan dator) sa...

Anonymous i förra inläggets kommentarer:
Skit jävla samma varför han drog, han lämnade någon som behövde honom mer än någonsin, det är liksom lite av det som är en BIG DEAL med narkotika generellt och kanske heroin speciellt: Man behöver stöd i ena eller andra formen. Kan vara NA, religion, subutex eller bara att ens vänner och pojk/flickvänner inte schappar för att man trampar snett en gång. Vad har man då att hålla sig ren för?!

Kör hårt på intervjun Loo, charma röven och jobbkontrakten av dem!

Loo sa...

tack anders, for real. Fan, det känns som att vi känner varandra som du skriver, men din länk ger inga ledtrådar. Gör vi det? Känner varann alltså?

Anders (från annan dator igen) sa...

Känner och känner vi har ju Hysteriskt och att jag döpte LSD :-)
(Zaphod är jag alltså)
Narkotikum i olika former är jag inte utan erfarenhet (även om det du upplevt inte endast går att koppla till droger utan svek rent generellt och svikit har jag gjort och sviken har jag blivit och lever nu med en kvinna som trots svek, sparkade mig i röven och sa "skärp dig jag behöver dig" så borde vänner/pv/fv vara anser jag) puh världens längsta parentes nåväl har ju även jobbat med missbrukare och det är ju så jävla vanligt att hela jävla samhället försöker moralmedicinera alla som inte helt passar in eller som har större eller mindre beroendeproblem.
Jag vågar fan inte ens försöka sluta snusa så jag har inga höga hästar att kliva upp på gällande narkomani/alkoholism. Känns som S bara fegade ur helt enkelt, det är lätt att älska i medgång, svårt som fan att stå kvar när det blåser motvind.
Tja känner varandra, kanske inte som man brukar säga men vi kanske ser och känner lite på samma vis om relationer, människor, vänskap och kärlek i allmänhet. Har ju läst dig som fan i några år och ingen kan ju vara oberörd av det och hur du skriver. OJ det här blev långt men så är det. Ser mig lite som Loos förlängda posse på nätdistans i Norrland, står bakom dig utan att på något sätt kunna eller vilja utnyttja det, läser och tänker, känner och bryr mig med de enstaka kommentarerna då och då för att stötta och uppmuntra. Du berör Loo, tänk på alla de som är som jag men som aldrig skriver. Tänk på att omtanke, stöd och kanske på något sätt kärlek kan komma i så många varianter från så många håll, och ibland alldeles tyst men omtanken tror jag dina läsare hyser för dig ändå.