Överraskande grabbkväll

Playlist @ the moment:

Pantera - Planet Caravan (en gammal favorit i repris)

Ozzy Osborne - I just want you

VNV Nation - Holding on

Staind - It's been a while

Paradise Lost - Say just words

Shpongle - Shiva space technology

Karen Overton - Your lovin' arms

Nine inch nails - Something i can never have

Nine inch nails - Closer

VNV Nation - Beloved

Mike Foyle - Shipwrecked

Ryuchi Sakamoto - Merry christmas Mr.Lawrence

Mike Foyle VS Signalrunners - Love theme

Diana Krall - I've got you under my skin

Eminem - Superman

Ryuchi Sakamoto - Anger

Och jag skulle kunna citera dom alla. Men jag sitter här och fryser med mössa inomhus efter att ha mött upp grabbarna igår på krogen, för att senare efterfesta med dom hemma hos en bekant. Det var egentligen planerat att jag skulle träffa någon helt annan vän men han visade sig lessna på min opunktlighet och försvann. Mycket diskuterades på nattkröken hemma hos bekantingen. Bland annat hördes en manlig bekant referera till sitt senaste one night stand-kap:

"Jag är lättfotad som en jävla hora. Jag kliver ju på på rotmos om man säger så..."

Varefter han tillägger "Jag vill ju inte leka jävla Dr.Phil med nån jävla brud, vi skiter i känslor, jag vill fan KNULLA!" ämnen som också var på tapeten var bland annat "Golddiggersbimbos", det faktum att "alla kvinnor och karlar är likadana ändå" och därefter en komplimang "Jag funderade fan allvarligt på att bli bög tills jag träffade Loo. Då fick jag tillbaka tron på det kvinnliga könet. En aning"

Jag lyssnar på Karen Overton på repeat och fick igår både en vacker textrad i min anteckningsbok, god öl och grabbsällskap, var ett tag sen man levde fan med mina bajendarlings - så jag har egentligen ingenting att klaga på. Vi var över hela stan tror jag. Norr till Söder och det gick åt skogen för C i poker as usual. Kom hem på förmiddagen efter en kylig färd hem. Ikväll blir det klubb, tack och lov för gratis inträde då jag inte äger till ett paket cigaretter. Vi har någon form av retrospektiv kväll här borta. Men det finns bot till allt. Glöm inte det. Och Mike Foyle's pianosolo i "Love theme" helar och botar, och Sakamoto's gamla "Anger" som jag minns att # fick mig att börja lyssna på, stärker någonstans inifrån, men samtidigt inte.

Jag är en jävel på kedjerökning och musikplaylists som skapar moods, det är alltid något.

Om jag bara inte frös så förbaskat hela tiden.

Hur som helst; Jag och H har ungefär lika mycket i våra händer att starta våra nya liv med. Alltså ingenting.

Lika för lika.

Samma för samma.

Vi var en sväng till min kära mor igår. Hon är helt fantastisk; håller utläggning för H om sitt "mongoliska" ursprung och berättar historier om Ryssland. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, jag tänker att vafan mamma, lägg ner schizoiderna nu, men som ni kanske fattar så fungerar inte telepati på psykiskt sjuka, iallafall inte som medicin.

Jag måste få påpeka att Chuck Norris är het på tapeten för närvarande och att jag nu skall agera städtant så att jag återigen kan tvaga, klä och smörja in min stackars utmattade kropp som sedermera kommer att ta sig till klubben.

Även om jag ska krypa dit...