Forgiven, not forgotten

Så, eftersom jag i nuläget inte har mycket mer för mig än att blogga, äta överbliven pasta och sukta efter spriten i skåpet, så satt jag och tittade igenom gamla bloggar, ända från begynnelsen av den här bloggen faktiskt. Jag satt och gick igenom hela jävla början, från när Mormor levde tills alldeles nu, och förbluffades över hur mycket saker jag gått igenom sedan dess. Jag läste om perioden när jag och ¤ var bästisar, jag läste om skolan och alla människor jag mött och alla fester jag gått igenom och alla sjuka kommentarer vi kläckt på alla efterfester. Jag läste om actionladdade eftermiddagar på Lundagatan, en ständig längtan till något jag inte finner fäste på, och så förstås den gäckande kärleken som ständigt jagar mig i hasorna. Och samtidigt sitter jag och diskuterar den kommande festivalsommaren med MA, som känner sig sugen på att följa med. Och med tanke på hur billiga SJ-biljetterna är just nu (man kan komma T/R på under 250 kronor med X2000 om man bokar nu) så finns det en viss chans att jag åker ändå. Trots den kassa ekonomin (men när har man INTE kass ekonomi?) och trots att jag egentligen borde spendera sommaren med att jobba, så jag kommer någonvart.

Det suger i festivalmagen vill jag lova. Jag som trodde jag var för gammal för festivaler minns plötsligen sommaren 2003, då jag åkte med mitt tossiga ex och vänner. Faithless spelade, jag minns att det var en överraskande fantastisk spelning, Maxi jazz är lysande på scen. En sådan liten man, sådana stora ord. Kraftwerk spelade också, men då hängde jag på presscampingen och drack gratis kaffe, det var inte så sabla hypat i min värld. Hade redan sett Karl Bartos några år tidigare och det var en besvikelse. Killen som räknas som the father of electronic music, gjorde en mycket hastig spelning på Klubben -2000. i samband med sin singel "15 minutes of fame". Han kom, han spelade sina jävla hits, och stack, efter mindre än en timme. Finns det något jag avskyr mer än hypade rockband från småstäder runt om i Sverige så är det band som inte ger sin publik det dom vill ha. När Mr.Bartos efter sitt knapptimmesset blev inropad, kom han ut och sade på bruten engelska "Sorry people, we have to catch a plane, thanks for comin' - bye". Slurp sade det, så var min respekt för the godfather of elecronic music down the drain.

Jag har sett i stort sett alla mina favoriter live. VNV Nation, Wolfsheim, Covenant, Skinny puppy, Assemblage 23, för att inte tala om alla DJ:s och stora mästare inom den elektroniska scenen som spelat runtom på klubbarna. Men infected mushroom har jag lyckats missa, och de är egentligen ganska ensamma kvar bland "bands to see" så jag antar att det får bli det som avgör det hela. Okej, jag åker väl då. Rackarns skit, kärringen blir tvungen att åka till LerVika. Vad blir det nu? Fjärde gången? Femte? fan, jag har tappat räkningen på alla band jag sett och alla ställen jag besökt.

"And it's been awhile

Since I could hold my head up high

And it's been awhile

Since I first saw you

And it's been awhile

Since I could stand on my own two feet again

And it's been awhile

Since I could call you

And everything I can't remember

As fucked up as it all may seem

The consequences that I've rendered

I've stretched myself beyond my means

And it's been awhile

Since I can say that I wasn't addicted

And it's been awhile

Since I can say I love myself as well

And it's been awhile

Since I've gone and fucked things up just like I always do

And it's been awhile

But all that shit seems to disappear when I'm with you"

Sådana här dagar saknar jag verkligen mina gamla bästisar, för om de vore här nu så skulle vi sitta och planera tillsammans, hur vi skulle åka och vad fan vi skulle ha på oss. Och jag och Dan skulle måla en flagga tillsammans och jag och ¤ skulle sitta och fnittra i ett hörn och jag och Lott skulle planera outfits och jag och bror skulle ha långa ordlekar kring flaggan som jag och Dan målade. Och jag och Dan skulle röka mängder av cigaretter och ¤ skulle kasta ur sig en massa drypande kommentarer. Precis så som det ska vara. Precis så som jag vill ha det.

Sugababes - Push the button (DJ Prom mix) och H sover fortfarande.

So i guess this evenin' is up to me?Varde kväll, och varde vin. Och så vart det kväll, och så vart det vin.

Nu jävlar super jag ner mig.

Ring om ni vill joina.

Bild: Golden oldie - Ouch! Love hurts.