lördag, september 13

Sitta & stå!


Ja just, jag glömde ju berätta. Att igår lärde sig Bubberiet att sitta själv. Han har ju avverkat det i en intressant ordning: Först stå med stöd, sen krypa, sen sitta själv. Han ställer sig nu upp hela tiden med stöd, och drattar i golvet så det står härliga till. Vi får bygga kuddfort bakom honom så han inte får hjärnskakning. Bifogar bilder på underverket.

1 kommentar:

Fade sa...

Whäj. Personligen har jag aldrig övervägt något annat än kommunal förskola. All privatisering strider mot min politik (haha, det lät ju kul), och innebär i längden en form av särbehandling, tror jag.

Utöver det har jag inte reflekterat vidare över varför jag vill ha honom på en kommunal förskola, det har liksom känts självklart.

Vidare finns det såklart otaliga teorier om de olika pedagogiska riktningarna som är både positiva och negativa. Jag har bildat mig min egen uppfattning om att Waldorf till exempel är en olämplig pedagogik som utgår från människan som en andlig och själslig varelse. (Varför krångla till det så, så tidigt, kan jag tycka). Reggio Emilia riktar sig mot barnens möjligheter att uttycka sig, språkligt till exempel, och med material som inte behöver vara "vanliga leksaker".

Jag vill inte ha någon som helst inriktning (utöver den fokus som Xandes förskola har lagt på naturen och leken) för just min unge, men det finns ju en hel del. Googla, överväg och kanske besök förskolorna?

I alla fall, det absolut viktigaste jag fick lära mig är att LEKEN är av mest betydelse. Det är genom leken barnen utvecklas, lär sig att samarbeta,och kicka igång fantasin. Därför är en förskola där "fri lek" ingår på schemat varje dag, en förskola som i alla fall följer läroplanen.