Tid

Det här med skrivandet tar tid. Vill jag att ni skulle veta. Imorgon bör första delen vara uppe. Tillsvidare tipsar jag om ett seminarium som jag tänker gå på, på Lördag:
http://www.abf.se/?portalPageId=1304&arrangementId=93266
"Våldtäkt och romantik" är ämnet och det ska bli intressant att bevista ett feministiskt seminarium för att se vad den världen har att erbjuda mig.
Jag skriver åt er, så fingrarna blöder. Det blev mer grundligt än jag förutspått, så van som jag är vid att dela in mitt liv i kapitel, men allt kan inte kortas ner.
Hoppas ni har förståelse!

Förresten, jag tar tillbaka allt jag sa om att vara intresserad av waldorf. De är ju riktiga sektish-nutheads, herregud, jag begrep inte att det var antroposoferna som drev det, men med facit och en massa undersökningar i hand så begriper jag hela konceptet. Ont VS Gott? Nej tack. Färgkritor utan färgen svart? (det finns alltså speciella waldorf-kritaskar där färgen svart saknas, fråga mig inte varför) Nej tack. De får inte måla med linjer utan bara vått-i-vått, man pratar om mänskligheten som en god plats fram tills en viss ålder då allt plötsligt blir ondskefullt också. Herregud, håll er borta från min unge säger jag bara. Vilka nutheads.
Läste en mycket intressant tråd, pappa tipsade mig, en berättelse från en kille som gått på waldorf. Läs hans chockerande och märkliga story: Här!

Jag trappade för övrigt upp till 10 igår. Vilket uppsving! Ångesten är nästan borta och trycket har helt lossat. Jag behövde alltså bara komma in på rätt dos för att det skulle lösa sig. Wunderbar. Jag känner dock viss rastlöshet och oro, så kanske blir det 12 jag hamnar på, men inte mer än så.

Fantastisk, den där medicinska vetenskapen.