Morgonstånd
I förrgår kallade min nya sambo mig för sprutluder innan han somnade. Det är romantik på maximal nivå. Inatt har jag alltjämt suttit och ältat en massa idiotiskt dravel medan herrn snusat på i soffan intill mig. Han vaknade äntligen runt sexsnåret, ungefär då jag grävt ner mig i en massa gamla mail och groll tillräckligt länge för att ha en begynnande darrande underläpp.
Vi påbörjade morgonen med att han retade mig tills jag kiknade av skratt. Sedan släpade han mig till ICA där jag, som snart 27-årig slinka fick visa leg i samband med köp av ETT PAKET CIGARETTER. (det är inte ovanligt, snarare en regel än ett undantag) Och sedan stod H och skrattade åt mig eftersom jag inte fattade hur man knappar in PINKODER i cigarettautomater. Jag skyllde det hela på att;
"På min tid höll vi inte på med sånt här skit. Då hade vi BEMANNADE cigarettkiosker dygnet runt med RIKTIGT FOLK som ba RÄCKTE en ciggen och sen var det bra, no questions asked liksom"
H påminde mig om att "Loo, du är 26, inte 96"
"Det är jag medveten om men grejen är den att jag fick fan inte visa leg när jag var 17, för då såg jag ut som en hagga. Nu, typ 10 år senare, haja, nio år post reglementsålder för cigarettköp, DÅ jävlar ska jag hala fram det där sabla leget i tid och otid!"
H betraktade mig en lång stund. Sedan promenerade vi ända till porten. Två lokala pundare rände ut och in i portfan och till sina jävla nerdankade bilar som de ställt på gångvägen en meter från huset. H ville "njuta av det vackra vårvädret". Jag stod hispig och betraktade en äldre herre som med misstänkt armen-bakom-ryggen-gest lunkade mot oss från motsatt håll. Omringad av streetfunkpundare med skumma bilar och, eventuellt, tungt armerade armenier, ville jag söka skydd i lägenheten. H betraktar mig med en mycket stressad min.
"Jaha, ska du sitta i lägenheten hela dagen då hade du tänkt dig?"
Jag ville säga "Nej älskling, jag har bara lite bad vibes av att stå utanför din port när det springer två kolalangare med morgonstånd mellan husen som två jävla gaseller och vi blir omringade av suspekta män som tar spontana morgonpromenader åt vårt håll, så här vid niosnåret på Onsdagsmorgonen!" men sa istället "Nu går jag in".
H skakade på huvudet och gled in genom porten. Nu har vi piggat upp varandra genom att, vid varsin dator i samma rum, hålla offentliga drygsamtal på ett känt community's öppna chatt. Vi försöker klå varandra i att förolämpa varandra samtidigt som typ 1233 inloggade användare ser på. Är detta kärlek? Jag vet inte så jävla noga, jag vet bara att vi lyssnat på Rammstein's "bestrafe mich" rätt länge nu och att vi inte längre behöver tala med varandra. Vi har ju flera datorer!
Att jag inte kommit på det här förut?
4 kommentarer:
"Vi påbörjade morgonen med att han retade mig tills jag kiknade av skratt."
Härligt, det är Kärlek eller åtminstone Vänskap!
Good For You!
/Anders
"Omringad av streetfunkpundare med skumma bilar och, eventuellt, tungt armerade armenier, ville jag söka skydd i lägenheten. H betraktar mig med en mycket stressad min."
En vanlig enkel psykotisk vårparanoia. När jag känner mig nere så hjälper det ofta att surfa in på din blogg har jag märkt. Den enes bröd den andres död.
Du... jag tänker på dig. Underhållande läsning.
anders>> Ja..eller nåt!
maek>> Underbart att man kan roa någon!
Anonym>> Det är många som "tänker" på mig har jag märkt..haha
Skicka en kommentar