tisdag, december 13

Loocia



07:44

Goooood morgon! Loocia signar in. Idag är oficiell kjoldag och jag ska ha lucia i skolan, precis som när man var liten. jag slipper dock lussa, har redan ringt till mormor och morfar och lussat i telefon och liselott väckte mig med ett tänt ljus, en latte och en girlang i håret. Fan vad fint.
E L A T I O N S T A T I O N
Är dagens låt (förutom lusfia då)
Bild; så här dags är det viktigt att vara fin i håret, pigg och fräsch.

13:29

Inte nog med att det serveras gröt i den förbaskade skolan, jag får också en skol-lapp angående skolpengar och mat och shit, får adrenalinrush deluxe och blir skitförbannad, måste sparka på osynliga snöhögar och gå runt i cirklar på rasten. Skrev klart uppgiften nu vilket innebär att jag kommer att få gå tidigare från skolan. Eller, jag TÄNKER gå tidigare, är det statuerat då jag tycker mig ha gjort nog arbete för idag. Och så trillar ett mail in från M som bestämt sig för att köpa julklapp till mig. Jag vet inte vad jag tar mig till med dig, M, du måste förstå att jag inte kan återgälda något av det du gör för mig just nu men det räcker ju med att du finns...du finns ju.Fint lussetåg i Arken med skolan, var mkt roligt. Skrattade som fan. Är speedad på kaffe då jag vägrade äta grötlunch. Skitsamma, hela världen bygger inte på föda (jo, kanske ändå).Jag har fått världens finaste sms igen.Börjar bli bortskämd.

18:41
Åh, men LÄGG AV. Nu är det klippt.
Jag rusar från InDesign till pendeln, jag rusar ner från pendel till t-bana och där är det; på avtalad plats och ungefärlig tid; och sedan är det i rätt ordning hudvårdsprodukter, kläder, mer kläder, leksaksaffärer (robot! Jag såg en robothögtalare!), mer kläder, tunnelbana, precis varje streetstore i staden och det är klart att jag ska ränna omkring och trivas lite väl bra, men märk väl att det är en stjärna jag går omkring på stan med. Inte your fucking ordinary movie star-crap, det kan ni ta och köra upp nånstans. Det är någon helt annan slags stjärna. Jag blir faktiskt mer och mer förlägen. Sen förvandlas stjärnan till pumpa som alltid, man kan ställa klockan efter en stjärna men det vet jag ju redan. Hur vet jag? Låt mig säga så här ungefär; eller, nä, inte ungefär, EXAKT; Jag har faktiskt aldrig varit mer säker på nånting i hela mitt jävla liv. Eller, jo, vid tre andra avgörande tillfällen faktiskt och de hade alla samma känsla gemensamt; det är helt åt skogen (haha) rätt håll. Och det finns ingenting som är bättre egentligen, än att veta det, och det finns ingenting som är värre för jag hade kanske inte räknat så kallt med att när jag kom till den här punkten så skulle jag få skräcken för att det skulle rinna mig ur händerna. Förlåt! jag hade inte tänkt på det, helvetes helvetes jävla idioti. Eller, nu svamlar jag, det är jag som är idiotisk och inte nånting annat. Men jag ska inte ge er mer, ni får inte mer. Jag behåller det för mig själv, tekniskt sett bör jag inte ens lägga ut det här, eftersom alla vet att när man uttalar det så försvinner det. Eller, riskerna börjar så att säga plana ut på tunnare isar när man säger att så är det. Men det är ju så. Fan, hur visste du det, Loo? Jag vet exakt hur jag vet men jag är inte säker på om det skulle gå att förklara. Jag har ju sett det. Det syns, hela.. nu svamlar jag igen, ni bloggläsare fattar ingenting. Det gör inget, det är inte meningen heller. Det finns vissa som vet vad jag pratar om. That's enough.

Kommer hem, tom lägenhet. Borde tekniskt sett göra mat åt mig själv men lyssnar istället på VNV, det är Mark Jackson och Ronan Harris som dikterar precis hur jag känner:

"It's colder than before
The seasons took all they had come for
Now winter dances here
It seems so fitting don't you think?
To dress the ground in white and grey
It's so quiet I can hear
My thoughts touching every second
That I spent waiting for you
Circumstances affords me
No second chance to tell you
How much I've missed you
My beloved do you know
When the warm wind comes again
Another year will start to pass
And please don't ask me why I'm here
Something deeper brought me
Than a need to remember
We were once young and blessed with wings
No heights could keep us from their reach
No sacred place we did not soar
Still, greater things burned within us
I don't regret the choices that I've made
I know you feel the same

My beloved do you know
How many times I stared at clouds
Thinking that I saw you there
These are feelings that do not pass so easily
I can't forget what we claimed as ours
Moments lost though time remains
I am so proud of what we were
No pain remains, no feeling
Eternity awaits
Grant me wings that I might fly
My restless soul is longing
No pain remains, no feeling
Eternity awaits
My beloved do you know
When the warm wind comes again
Another year will start to pass
And please don't ask me why I'm here
Something deeper brought me
Than a need to remember
My beloved do you know
How many times I stared at clouds
Thinking that I saw you there
These are feelings that do not pass so easily
I can't forget what we claimed as ours
Moments lost though time remains
I am so proud of what we were
No pain remains, no feeling
Eternity awaits"

VNV Nation - Beloved





Inga kommentarer: