Legion

Alla vinner på dagens postning. Som ni ser så ser bloggen lite annorlunda ut. Det är en fysisk ommodifiering samtidigt som det också har raderats poster och inlägg som tidigare stått här. Detta beror dels på praktiska detaljer kring ett projekt jag varit delaktig i, och dels så vet jag med mig att det inte finns någon mening för mig att skriva något, oavsett vad jag än må tycka, tänka eller känna, om en viss bekant,vilket jag tidigare i ett svagt ögonblick också gjort. Jag ber om ursäkt för det klumpiga postandet kring somliga saker men när det gäller denna bekant så orkar jag helt enkelt inte med att människor oroar sig över vad jag ska ta mig för. Ni får helt enkelt leva era liv utan att behöva bekymra er över att jag skriver något olämpligt. Det kommer inte att förekomma överhuvudtaget. (detta sistnämnda är menat till en specifik person och inte projektansvariga, för att vara tydlig)

Idag redigerar jag bilderna från gårdagens/nattens photoshoot med V, som blir grym på bild, och försöker pussla ihop lite viktiga detaljer kring vardagsbestyr. Jag känner mig i övrigt lite håglös och jävlig, så jag vet med mig att inte tramsa runt kring detta i bloggen, faktum är att jag för närvarande känner mig oerhört tom och ihålig och...jag rycker på axlarna en del. Jag och mitt humör. Berg och dalbana är en FIN omskrivning.

Människor runtomkring mig lever i sina separata kaos. Jag önskar jag kunde göra något, säga något, men det är inte min sak och då bör man hålla sig utanför. Jag upplever det som att något fattas mig, men jag kan verkligen inte se vad som kan fylla igen den tomheten. Jag behöver stimulans och motstånd och resistens, ord i långa kedjor som kittlar mig. Och det är inget man bara hittar när man behöver det.

Mamma har jag sluppit jolma med den senaste tiden, vilket är fruktansvärt skönt. Den 21:a ska jag bo i Sundbyberg i 2 veckor, i E:s lägenhet då hon är utomlands. Hennes små katter kan ju inte vara ensamma.

I lurarna idag är jag nostalgisk och vräker på gamla fantastiska "Dustflow" från Candlemass "Dactylis Glomerata"-platta. Annars fungerar också gamla hederliga Ticon, Atmos, Diana Krall och förstås, mina älskade listettor at all times - VNV Nation. Hooks just nu är "Legion", "Joy", "Fearless" och den hjärtskärande, retrospektiva och smärtsamma "Beloved". Vilken jag egentligen inte kan lyssna på längre. Men det är bra för en att bli påmind om saker som gör ont, eller saker som är besvärliga att hantera. Och de minnen och känslor som poppar upp när den går på, ingen låt i världen kan konkurrera med den. Allt det där som ligger under ytan och som bara vill komma upp och explodera när jag hör den..det är nästintill sjukt. Jag vet att jag aldrig kommer att relatera den till någonting annat än det jag relaterar den till, och det är synd, för den låten var min ledstjärna, den gav mig hopp om att den där enda människan som jag sökt efter hela mitt liv, kunde finnas på riktigt. Vad musik kan få en att KÄNNA så mycket saker! Vilken hatkärlek jag hyser emellanåt till all min musik, mina lurar och mina skivomslag.

Jag tror att det här är någon form av andningssekvens, där jag måste se tillbaka och bearbeta mina sår och misstag, och känna det där stinget lite av och till.
"Everywhere I look youre all I see.
Just a fading fucking reminder of who I used to be.",
som Trent Reznor sjunger i underbara "Something i can never have".

"It's so quiet I can hear
My thoughts touching every second
That I spent waiting for you
Circumstances affords me
No second chance to tell you
How much I've missed you
My beloved do you know
When the warm wind comes again
Another year will start to pass
And please don't ask me why
I'm here
Something deeper brought me
Than a need to remember"

VNV - Beloved

Och visst finns det hopp i den här gamla knattertanten. Men väder, håglöshet och rotlöshet gör sitt till. Och jag vet inte riktigt vad det är som händer i mig. Det känns som om jag står på andetag.

Jag tror att jag avslutar där, innan känslorna tar överhanden.

Bild: V. Tagen och editerad och copyright blablabla hela den där skiten - undertecknad.