Ödet lägger krokben

Kära Bloggläsare. Just nu upptas mina tankar av alldeles för mycket känslorelaterat svammel. Med hänsyn till ¤ och mig själv så kommer bloggen mer eller mindre att vara rätt insiktslös och säkerligen lite förvirrande idag. Säkerligen flertalet tillfällen framöver också. Ni får mer vettigheter när saker blåst över. Rent allmänt mår jag faktiskt bra. Nyårsafton försvann under mina fötter och jag har jullov till den 9:e Januari. Huvudvärken kommer och går; har ingen neurotid än. Working on it. Over and out.

Bild: Jag & ¤



Det är typiskt, ¤. Men det gör ingenting.
det är för sent att klicka ’Undo’

jag vill ha dig hos mig
dina armar runt mina andetag
utan stress
eller alla dessa människor
som ska ha saker av oss

jag vill inte ut och skåla mina glas
inte röra mig på flytande dansgolv
jag vill andas under dig

jag vill dimma ljusen
berätta saker för mig,
berätta om hur det var när du var en liten sak
vi kan väl glömma bort besvären,
huvudvärken och de andra
vi kommer tillbaka till samma punkt igen

men det är ju du
och mycket kan man anklaga mig för
men aldrig att vara feg
och dina ord i din dagbok rakt in i mig som spjut

jag vet vad du tänker
jag vet vad du vill ha

(och jag kan ge det till dig det är just det som är problemet)

Kom hem till mig
andas hos mig
tiden jag hade här har runnit ut,
men snart.

snart.

Låten, fina. Låten: Craig Armstrong - Let’s go out tonight
Musiken, den är din

"Where the lights all shine,
Like I knew they would,
Be mine all mine,
Baby I'll be good.

Pray for me,
Praying for the light,
Baby baby,
Let's go out tonight.

I know a place,
Where everything's alright,
Alright,
Let's go out tonight."