v 0.1

Ni vet, det var ju någon som hade snott min profilbild på messenger och utgav sig för att det var hennes bild? Jag lyckades prata med henne häromdagen. Jag hade addat henne på msn och hon kom upp och undrade vem jag var. Jag skrev "Jo, det är min bild du tagit och använt. Så jag tänkte mest fråga dig vad fan du tror att du håller på med?" - Tekniskt sett är det skitsamma, men det är en sak jag inte fattar. Hon är uppenbarligen tjej. Hon har problem med sitt eget utseende, eller så vill hon inte visa sig, eftersom hon skapat en personlighet på webben som tycker om att prata med par om att ha trekanter med dem. Detta enligt den person som kontaktade mig om saken som också hade pratat med henne i telefon. Så det är en tjej med kasst självförtroende som vill förverkliga sina drömmar på internet. Så har hon sett min bild och tänkt "Sådär skulle jag vilja bli framställd, så där vill jag se ut" eller hur fan nu brudar tänker. Och så tar hon den och utger sig för att vara jag för att slippa från nånting annat. Hennes svar på min fråga är "Det är befogat...", sedan loggar hon ut.

Jag tycker synd om människor som gör sådär. Jag kan ju alltid bevisa att jag är jag. Eller, att det är den fysiska personen på bilden som så att säga, skrivit brevet. Men de lever sig igenom att se ut som andra, av olika skäl. Det kan jag också göra, i tanken. Men att utge sig för att rent fysiskt vara någon annan, där är gränsen liksom korsad för länge sedan.

Jag är så trött. Jag ligger och sover och sover och sover. Mormor fyllde år igår, jag var där en sväng men jag var så trött. Alltid så trött. Det känns som om allting går åt helvete just nu, rinner ur mina händer medan jag sover. Men jag vill inte upprätthålla nånting. Vill inte träffa vänner, vill inte ställa till med nånting. Vill bädda ner mig i mjuka täcken och blinka mig till sömns.

Till sömns.